Kritiskt öga krävs när framtiden är digital

IKT-planen för sektor lärande handlar om att möta regeringens nationella digitaliseringsstrategi för skolväsendet, för att på bästa sätt uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever samt för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.

Regeringen har fattat att digital kompetens är väsentligt för det demokratiska deltagandet i samhället i framtiden (redan nu skulle jag vilja säga). Därför är detta en viktig demokratifråga. Därför är det viktigt att vi har en bra IKT-plan.

Digital kompetens handlar inte bara om att kunna word och g-mail med fler applikationer. Inte ens om att kunna programmera. Det handlar än mer om att kunna förhålla sig kritisk till tekniken, se att teknik inte är värdeneutralt utan används för särskilda syften.

2019 lade Miljöpartiet i Ulricehamn en motion (som åter är under bearbetning av förvaltningen) om övergång till fria program. Det är ingen teknisk motion. Det är en demokratimotion. Vi ser nämligen att teknik kan användas för att styra människor, likaväl som den kan vara redskap för att stärka demokratin. Men för det krävs en medvetenhet. En medvetenhet om vad programmen gör och vem som styr dem.

Det finns en rörelse som vill främja datoranvändarnas frihet. En frihet som är nödvändig för demokratin i en värld där datorer är nödvändiga för att samhället ska fungera. Vi är på väg in i ett sådant samhälle, med stormsteg.

Om inte du, själv eller i gemenskap med andra, kan kontrollera din dator, så kontrollerar andra (genom programmen) dig. Det är grunden för varför vi behöver en bra IKT-plan.

Så till frågorna:

På vilket sätt främjar det elevernas frihet att skolas in i att använda program och tjänster som styrs av de stora jättarna – Microsoft, Google och Apple?

Finns det någon tanke på att erbjuda alternativ till dessa?

Kommer det att finnas utbildning i vad fri programvara är (och skillnaden mot program med privatägd kod) och hur man kan samverka i programprojekt?

Mikael Odhage (MP)