Klimatfrågan får inte lämnas åt individen
Det är turbulent i politiken och om ett år är det val. Hur ska partierna profilera sig nationellt och lokalt? Vad kan man som företagare och medborgare räkna med för beslut och styrmedel? När mycket annat svajar är klimatfrågan stabilt i toppen – men försakelse och skammande har begränsat stöd. Det visar en ny opinionsmätning, med fem slutsatser för oss alla .
Klimatfrågan är en av vår tids absolut mest stabila frågor. 71 procent av svenskarna upplever klimatförändringarna som mycket eller ganska oroade, enligt Demoskops nya mätning. Det är exakt samma andel som för två år sen och skillnaden är en enda procentenhet jämfört med år 2018. Knappast någon annan fråga är så stabil, vilket pekar på att både partier och företag tryggar sin verksamhet genom att klimatprofilera den.
Klimatförnekelsen är över. I sociala medier kan det ibland verka som att klimatförnekarna är en betydande kraft. Men i Sverige är det förbi. Andelen som tror att klimatförändringarna i huvudsak har naturliga orsaker ligger sedan flera år stabilt kring 7 procent – i princip försumbar.
”Opinionsmätningen visar att de allra flesta inte gjort någon betydande livsstilsförändring för att minska sin klimatpåverkan.”
Uppgivenheten är nära. Bara 12 procent av befolkningen tror att vi absolut eller troligen klarar att begränsa den globala temperaturhöjningen till två grader, vilket är Parisavtalets mål. Andelen som svarar ”nej, absolut inte” har nästan fördubblats, från 9 till 17 procent från maj 2018 till nu, medan 64 procent nu svarar ”nej, förmodligen inte.”
Sveriges roll som föregångsland har starkt stöd. Hela 42 procent anser ändå att Sverige ”absolut” kan göra skillnad, och 26 procent till att vi ”kanske” kan. Åsikten är stabil över tid, med bara 1 procents skillnad sedan 2018, och ger alla företag med klimatmål eller färdplaner för fossilfrihet ökad trygghet i att föregångslandsmetodiken har starkt stöd hos folket.
Individuella val överbetonas. Ofta illustreras klimatfrågan med någon som skaffat elbil, slutat flyga eller inte längre äter kött. Men opinionsmätningen visar att de allra flesta inte gjort någon betydande livsstilsförändring för att minska sin klimatpåverkan. På frågan ”har du förändrat ditt liv för att minska dina utsläpp?” svarar endast 7 procent ”ja, mycket ”, exakt samma andel som år 2015, och en femtedel har inte ändrat något alls. Här finns en viktig signal, de klimatmål samhället satt måste till stor del nås med hjälp av stärkta styrmedel för näringslivets omställning, inte med flyg- eller haloumiskam.
Klimatfrågan är vår tids stora utmaning, för viktig för att partipolitiseras eller lämnas åt individen. Nu vet vi också att oron för klimatförändringarna är stabil, att klimatförnekelse är en marginell företeelse, att vi ska hindra uppgivenheten från att fortsatt växa, att vi vill att Sverige ska ta en ledande roll i klimatarbetet och att vi lägger väl stort ansvar på individen. Det ger en stark grund för ett förstärkt klimatarbete från politiken och näringslivet, nationellt och lokalt. Utnyttja tillfället, flytta fram positionerna på klimatområdet!
Mattias Goldmann, författare till Klimatsynda
