Indoktrinering har ingen plats i skolan
I en debattartikel i UT den 10 september vill tre företrädare för Riksförbundet för kristen fostran göra frågan om kristna skolors vara eller inte vara till en fråga om mänskliga rättigheter.
I en svepande formulering påstår man att den traditionella skolan inte förmedlar en neutral och objektiv livsåskådning. Om det är författarnas åsikt att så skulle vara varför då plädera för ”kristna skolor”. Om man önskar att skolan skall bedriva en neutral och objektiv livsåskådning varför då starta kristna skolor?
”Religionsundervisningen i den traditionella skolan ger barn och ungdomar insikt i alla religioner.”
Det finns inga som helst hinder i vårt land för de föräldrar som önskar ge sina barn en ökad kunskap och insikt i någon religion. Vi har religionsfrihet i vårt land sedan många år. Har författarna missat detta? Själv har jag gått i söndagsskola under många år. Konfirmerad. Som vuxen kunde jag utifrån kunskap och intryck göra ett val.
Avslutningsvis. Författarnas artikel ger mig en otäck känsla av den kristna fundamentalism som vi ser på olika håll växer fram. Det har varit klädsamt om man i artikeln hade argumenterat för alla religioners rätt att bedriva skolundervisning utifrån sina värderingar. Det hade i någon mån kunnat ses som ett argument för konfessionella skolor. Men inte ett ord om detta.
För de föräldrar som önskar ge sina barn en ökad kunskap i en specifik religion finns alla möjligheter att göra så. Religionsundervisningen i den traditionella skolan ger barn och ungdomar insikt i alla religioner och trosinriktningar utan att ta ställning. Så måste det förbli. Påverkan, eller indoktrinering, i en specifik religion har ingen plats i den svenska skolan.
Bengt-Olof Foss
