GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Imorgon flaggar vi för samarbetet i Norden

Imorgon firas Nordens dag. Föreningen Norden Ulricehamn-Tranemo vill därför hylla det nordiska samarbetet och få det att fortsätta att utvecklas i takt med tiden.
Insändare • Publicerad 22 mars 2022
Detta är en opinionstext i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Islands, Danmarks, Sveriges, Finlands och Norges flaggor kommer att hissas i Ulricehamn imorgon den 23 mars.
Islands, Danmarks, Sveriges, Finlands och Norges flaggor kommer att hissas i Ulricehamn imorgon den 23 mars.Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Nordens dag firas den 23 mars. Då hyllar vi det nordiska samarbetet – och ställer krav på att det fortsätter framåt, med örat mot marken.

I år är det jämnt 70 år sedan Nordiska rådet bildades och det nordiska samarbetet tog fastare former. Då fanns en längtan efter att bryta krigstidens isolering och bli bättre på att använda gemensamma krafter för att bygga samhället. Inriktningen handlade helt och hållet om att lösa människors praktiska problem.

Mycket har också gjorts för att underlätta vardagen för vanliga nordbor, mer än vad många kanske tänker på. Det har länge varit enkelt att resa och arbeta i Norden. Våra lagar och regler liknar varandra och det bedrivs ett omfattande gemensamt arbete för att lösa de stora samhällsutmaningarna, inte minst i klimatfrågan.

”En tredjedel av Sveriges befolkning har någon slags nära relation till ett annat nordiskt land, genom den egna uppväxten eller andra familjeband. Nästan 850 personer som bor i Ulricehamn och Tranemo är födda i antingen Finland, Danmark, Norge eller Island. Det skapar en naturlig samhörighet, och är en fantastisk grund för att samarbeta även kring framtida samhällsutmaningar.”

Genom mängder av initiativ på kulturområdet har många svenskar fått upp ögonen för de andra ländernas litteratur, film, teater och konst. Det nordiska försvarssamarbetet bidrar till vår gemensamma trygghet och har aktualiserats alltmer genom de tragiska händelserna i Ukraina.

En tredjedel av Sveriges befolkning har någon slags nära relation till ett annat nordiskt land, genom den egna uppväxten eller andra familjeband. Nästan 850 personer som bor i Ulricehamn och Tranemo är födda i antingen Finland, Danmark, Norge eller Island. Det skapar en naturlig samhörighet, och är en fantastisk grund för att samarbeta även kring framtida samhällsutmaningar.

Men under coronapandemin har samarbetet knakat i fogarna. Gränsstängningarna minskade tilliten inom Norden.

Det nordiska samarbetet behöver en nystart. Det finns många stora framtidsutmaningar att ta tag i. Vi behöver stärka de demokratiska värderingarna. Vi behöver lösa klimatutmaningen. Vi behöver bli bättre på samarbete mot säkerhetshot och kriminalitet. Vi behöver satsa på social hållbarhet.

Vi behöver också se till att det nordiska samarbetet inte fastnar i politikernas mötesrum, plenisalar och korridorer. En gång i tiden växte det fram underifrån, från medborgarna, med bland andra Föreningen Norden som pådrivare. Visionen om Norden som världens mest integrerade region har ett starkt folkligt stöd. Om den ska ha det även i framtiden måste fler människor inkluderas, känna delaktighet och ha möjlighet att bidra med sina egna idéer. Detta gäller inte minst de yngre generationerna. Ett sådant nordiskt samarbete lever i minst lika många år till!

Birgit Andersson, Friedrich Baihofer, AnneMarie Hiemstra-Veld, Eva-Karin Haglund, Barbro Sjölin

För Föreningen Norden Ulricehamn-Tranemo

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ulricehamns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.