Icke godkänt för skolpolitiken i kommunen
Ulricehamn är en i grunden välskött kommun med låg arbetslöshet och en gynnsam befolkningsutveckling de senaste åren. Trots goda förutsättningar hade kommunens ekonomi varit i ett betydligt sämre läge under 2020 om det inte hade varit för de historiskt stora satsningarna som den S-ledda regeringen har genomfört tillsammans med samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna.
Det är kort sagt en sjujäkla satsning på välfärden och det är precis vad som behövdes i coronapandemins spår.
På grund av stigande arbetslöshet och färre arbetade timmar sjunker skatteunderlaget, som gör att vi sammantaget får svårare att finansiera den verksamhet som är till för våra invånare. De statsbidrag som Ulricehamn med många andra kommuner tar emot är välbehövliga när krisen slår till.
”Det skiljer i måluppfyllelse både mellan skolor och klasser såväl som mellan flickor och pojkar.”
Om man tittar på kommunens mål som är beslutade av kommunfullmäktige så är det framför allt ett som sticker ut, nämligen det att vi ska öka andelen behöriga elever till gymnasiet i förhållande till föregående läsår. Här klarar inte kommunen målet utan backar i måluppfyllelse.
Om man tittar på likvärdigheten i utbildningen så ser man att kommunen inte klarar uppdraget. Det skiljer i måluppfyllelse både mellan skolor och klasser såväl som mellan flickor och pojkar.
I det politiska styret sitter det ett parti som tydligt har profilerat sig som ett skolparti, Nya Ulricehamn. Kritiken från partiet var stenhård under förra mandatperioden mot det dåvarande politiska styret. Mikael Levander menade att vi inte begrep oss på skolan och förde en felaktig politik.
I valrörelsen utlovade Nya Ulricehamn flera reformer på skolans område, som vi efter halva mandatperioden inte har sett mycket av. Partiet skriver i sitt valprogram att politiken måste ha en vision om hur vi ska skapa förutsättningar för både trivsel och måluppfyllelse. Vi tror att både kommuninvånare och partiets väljare skulle vilja ta del av denna vision.
Vi menar att överordnat måste vara att alla elever ges rätt förutsättningar att klara grundskolan med godkända betyg. Att inte ha behörighet till gymnasiet vet vi är en starkt bidragande orsak till utanförskap senare i livet.
Klas Redin (S), biträdande oppositionsråd
Adela Brkic Carlsson (L), gruppledare
