Annons

Hur kan budget gå före skollagen i Ulricehamn?

Låt Ulricehamns kommun bli en kommun dit människor söker sig för att arbeta och där skolor har goda förutsättningar att möta alla elevers behov. Skollagen ska följas, budget får anpassas därefter, anser insändaren.
Insändare • Publicerad 3 juni 2021
Detta är en insändare i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
En skola som drabbas hårt av neddragningar är Ätradalsskolan, som förväntas få mindre skolpeng på grund av utflyttning av migrationselever samt att tänkta elever från Hössna ska fortsätta att ha sin skolgång på Stenbocksskolan, konstaterar skribenterna.
En skola som drabbas hårt av neddragningar är Ätradalsskolan, som förväntas få mindre skolpeng på grund av utflyttning av migrationselever samt att tänkta elever från Hössna ska fortsätta att ha sin skolgång på Stenbocksskolan, konstaterar skribenterna.Foto: Pernilla Rudenwall

Kommunen förväntas få ett överskott på 48 miljoner kronor. Trots detta väntar stora neddragningar i skolor runt om i Ulricehamns kommun. En skola som drabbas hårt är Ätradalsskolan, som förväntas få mindre skolpeng på grund av utflyttning av migrationselever samt att tänkta elever från Hössna ska fortsätta att ha sin skolgång på Stenbocksskolan.

Gång på gång har rektor fått order från skolchef samt verksamhetschef att ”anpassa verksamheten efter budget”, vilket snällt gjorts. Lösningar har vridits på om och om igen för att tillgodose elevers men även personalens behov. Trots detta står vi till hösten inför en läsårsstart med en organisation som är ohållbar både ur elev- samt personalsynpunkt.

Annons

Enligt skollagen ska ”alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål” (SFS 2010:800, 3 kap. 2§). Hur ska detta kunna tillgodoses när en stor del av personalen har sagts upp, klasstorlekarna ibland är över 30 elever med en undervisande pedagog?

”I värsta fall väljer elever att sluta sin skolgång efter årskurs 9. Är det så Ulricehamns kommun vi vill ha det?”

Personal tvingas även till delade tjänster, vilket innebär att flera gånger per vecka, under en och samma dag, pendla mellan kommunens två högstadieskolor, vilket bidrar till en ohållbar arbetsmiljö. Detta tar kraft och energi, och planeringstid går åt till transporter, vilket kommer resulterar i sämre kvalitet i undervisningen. Att som pedagog inte känna en tillhörighet till en skola och tvingas att dela tjänst på olika skolor skapar en frustration och vilja att byta arbetsgivare. Det är en ohållbar arbetssituation.

På Ätradalsskolan, precis som på andra skolor i kommunen, finns elever som är i behov av särskilt stöd. Skollagen säger att ”om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd (SFS 2010:800, 3 kap. 7§). Förklara för oss hur vi ska kunna ge elever i behov av särskilt stöd det stöd de är berättigade till enligt skollagen när personalstyrkan, i sitt antal, är så minimal att den nästan inte räcker till den vanliga verksamheten.

Konsekvenserna blir många. Frustrerad personal som känner sig otillräcklig i sitt jobb, vilket i långa loppet kan leda till sjukskrivningar. Även elever kommer att känna sig misslyckade när de inte uppnår betyg i årskurs 9, vilket i sin tur ger svårigheter att komma in på önskat program på gymnasiet. I värsta fall väljer elever att sluta sin skolgång efter årskurs 9. Är det så Ulricehamns kommun vi vill ha det?

Se nu till att ge skolorna det ekonomiska stöd de behöver för att kunna behålla fungerande klasstorlekar samt kompetent personal. Låt Ulricehamns kommun bli en kommun dit människor söker sig för att arbeta och där skolor har goda förutsättningar att möta alla elevers behov. Skollagen ska följas, budget får anpassas därefter!

Lokalombud, biträdande lokalombud, skyddsombud för Lärarnas riksförbund, Ätradalsskolan

Annons
Annons
Annons
Annons