Henrik Erickson: Henrik Erickson: Krig eller inte – Liaredsfamiljer behöver inget dieselstöd

I kriser som den här, precis som under pandemins inledningsskede, märker vi hur tätt sammanlänkad världen är. När produktion och transporter stryps så blir det på mindre än en vecka brist på mat, nickel, halvledare, olja och andra produkter. Handelshinder påverkar olika i olika delar av världen.

Det som just nu slår hårdast mot Sverige är oljepriserna. Dieselpriset låg under veckan över 27 kronor litern. Privatpersoner suckar vid mackarna, lantbrukare ser att kalkylen inte längre visar plus. Som ett brev på posten höjs röster för stödpengar och skattesubventioner.

Oavsett hur kriget i Ukraina utvecklas är det bara att konstatera att det blir en stark påverkan på hela världen. Redan nu vet vi att Medelsvensson i Ulricehamns kommun får betydande kostnadsökningar för sitt resande. Priset för uppvärmning av bostäder kommer att öka. Matpriserna kommer att öka. En tilltagande inflation är enligt ekonomiska bedömare trolig, och därmed stigande bostadsräntor. Det sista är den kanske svettigaste framtidsfrågan för många unga.

I Liared bor en familj med tre barn. Familjen har två bilar och en a-traktor. Totalt kör familjen 4 500 mil om året. Med en snittförbrukning på 0,8 liter milen gör Liaredsgänget åt 3 600 liter fossilt drivmedel varje år. Om varje liter kostar 27 kronor kostar deras fordon 97 200 kronor per år i bränslekostnad. Vid ett pris på 22 kronor per liter blir årskostnaden 79 200 kronor.

I Hökerum bor ett ungt par. De har två bilar och en i paret åker till Borås för arbete, den andre till Ulricehamn. Jobbresor och helgnöjen ger totalt 2 500 mil i bil om året. Kalkylen från Liared är gångbar även här, merkostnad 10 000 kronor.

Inne i Ulricehamn bor en familj, två vuxna och ett barn, i en nybyggd villa. Huset kostade 4,8 miljoner att bygga, lånen är på 3,6 miljoner. I dagens läge betalar familjen 55 000 kronor per år i ränta, med 2,5 procent högre ränta (ett blygsamt scenario) blir årskostnaden 144 000 kronor. Från 4 600 kronor i månaden till 12 000 kronor i månaden, plus högre kostnader för uppvärmning och för transporter.

Som ni ser ovan är den ”ekonomiska smällen” relativt lindrig vad gäller bränslepriserna. Det märkliga i svensk politik just nu är att de partier som bygger sin politik på ”marknaden” är de som ivrigast föreslår att staten ska gå in och hjälpa privatpersoner med punktskattesänkningar och stöd. Att det är valår spelar säkert in.

Kriser accelererar utveckling och här bör inte staten vara en för stor landningskudde. Digitaliseringen av samhället tog enorma kliv under pandemin, bland annat i form av hemarbete och minskat resande för möten.

Ett nytt stort krig i Europa kommer på samma sätt att vara katalysator för energiomställningen. Om staten håller sig ifrån att badda privatpersoner med bomull så ser vi snart en snabbare elektrifiering, ett mer återhållsamt resande, solpaneler på fler villor och en sundare bostadsmarknad. Alla vet att klimatomställningen kräver livsstilsförändringar och uppoffringar. Den tiden är nu, hastigt påskyndad av ett krig.

Statens stöd bör istället helt inriktas på omställning för privatpersoner och på samhällskritiska branscher, som lantbruket och transportnäringen. Den olja som ska eldas bör, kort sammanfattat, eldas i motorer som gör att vi får mat på bordet. En grön omställning har visat sig vara mer komplicerad för tunga arbetsfordon. Här behövs rejäla insatser under lång tid.

På tal om landsbygd kan det till sist vara läge att ta död på myten att det är mer klimatsmart att bo på landet. Flera rapporter visar att det är tvärtom. Att det från en del håll nu talas om att stöd specifikt skulle kunna riktas till landsbygdsboende belyser just det. Ett stort transportbehov, bränsletörstiga bilar och en större energiåtgång för uppvärmning jämfört med staden ligger landet i fatet. Ett riktat stöd till boende på landet skulle bromsa en utveckling som även här är nödvändig.