Hellre fler specialpedagoger än resursskola
Tveksamhet råder kring resursskolor, huruvida det är en bra lösning. Det är många som tror att en resursskola är lösningen för de elever som inte passar in i den så kallade vanliga skolan. I Ulricehamn har frågan om ytterligare en skola, resursskolan, lyfts fram allt mer. Men är det en bra lösning?
Finland, som är ett föregångsland då det gäller utbildning, löser sakerna på andra sätt. I Lillhoplax lågstadieskola utanför Helsingfors finns det två specialpedagoger plus ytterligare två lärare som arbetar med elever som behöver hjälp med finskan. Det är en mångkulturell skola, där ungefär 47 procent av de sammanlagt 238 eleverna har utländsk bakgrund. Man börjar tidigt att införa stöd för de elever som halkar efter.
Skolan i Finland är dessutom kommunalt styrd, precis som i Sverige. Men det är mycket som skiljer dem åt – till exempel principen om ”närskolor”. I Helsingfors tilldelas alla elever en skola efter vilken adress de bor på. Med vissa undantag – som internationella privatskolor, vilka kan räknas på ena handens fingrar – går det inte att välja fritt. Man går helt enkelt i sin närmaste skola. Vinstdrivande skolor är förbjudna i Finland, så det svenska fria skolvalet gör sig inte besvär.
”Man börjar tidigt att införa stöd för de elever som halkar efter.”
Närhetsprincipen menar man är också något som bidrar till att koppla skolan till närsamhället och föräldrarna.
Så för den som ropar på ytterligare en skolform, titta på Finland och läs forskningen i ämnet. Där man är ytterligt tveksam till om resursskolan är den ultimata lösningen, kanske ingen lösning alls. Däremot är specialpedagogerna en av de magiska nycklarna till bra skolresultat. Bra mycket bättre än ytterligare en skolform. Detta visar ju de Finländska skolresultaten med råge.
Ingemar Basth (MP)
