Annons

Frukt och mjölk gör gott för svenska skolbarn

Skolfrukten kommer att göra gott för skolbarnen, och med skolmjölk från kor därtill får barnen viktig näring och energi till skolarbetet, skriver Emma Rung, vd Krav i en slutreplik i debatten om EU-stöd till livsmedel i skolan.
Insändare • Publicerad 28 september 2024
Detta är en insändare i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
KRAV vill att regeringen arbetar för att säkra satsningen på både mjölk och frukt till skolelever.
KRAV vill att regeringen arbetar för att säkra satsningen på både mjölk och frukt till skolelever.

Krav har i en debatt uppmärksammat att Sveriges regering planerar att börja bjuda skolelever på frukt från läsåret 2025/26. Vi tycker att det är lovvärt att bidra till att barn vänjer sig vid att äta frukt, men vill samtidigt peka på risken att skolfrukten knuffar undan den näringsrika skolmjölken, som båda finansieras med pengar från EU:s skolprogram. I vår debatt uppmanade vi därför regeringen att säkra att EU kommer att finansiera båda dessa föredömliga satsningar: skolmjölk och skolfrukt.

Annons

Vår debatt har fått tankesmedjan Hållbart matsystem, som pläderar för växtbaserad kost, att i en replik uppmana skolor att sluta servera komjölk, eftersom mjölkproduktion enligt dem har betydande negativ klimatpåverkan och bidrar avsevärt till förlust av biologisk mångfald.

”Mjölkproduktion orsakar inte förlust av biologisk mångfald, tvärtom bidrar kornas bete till biologisk mångfald.”

All mänsklig aktivitet bidrar mer eller mindre till negativ klimatpåverkan. Även mjölkproduktion, men kor är långt ifrån de värsta klimatbovarna. Omkring en femtedel (20 procent) av de växthusgaser och negativa klimateffekter som människan orsakar kommer i Sverige från lantbruket totalt, varav korna står för en del av metanutsläppen. Men ser man till mänsklig aktivitet i stort, står inrikes transporter och främst vägtrafik för betydligt mer – nästan en tredjedel (33 procent) av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser kommer därifrån.

Mjölkproduktion orsakar inte förlust av biologisk mångfald, tvärtom bidrar kornas bete till biologisk mångfald. På betade naturbetesmarker i Sverige finns ungefär lika många växtarter per kvadratmeter som i Amazonas regnskogar.

Vi behöver gå över till en mer växtbaserad kost, både av klimat- och hälsoskäl. Samtidigt kan kor producera näringstäta livsmedel som mjölk, ost och kött av cellulosarika växter som människor inte kan äta. Och näringsrika livsmedel är något vi behöver för Sveriges livsmedelsberedskap i händelse av kris eller krig.

Ett glas mellanmjölk på två deciliter ger en vuxen person 14 procent av det dagliga behovet av protein, och innehåller dessutom många vitaminer och mineraler.

Skolfrukten kommer att göra gott för skolbarnen, och med skolmjölk från kor därtill får barnen viktig näring och energi till skolarbetet. Är frukt och mjölk dessutom Krav-märkta bidrar de ännu mer till biologisk mångfald, eftersom de då har producerats utan naturfrämmande bekämpningsmedel.

Emma Rung,

vd på Krav

Annons
Annons
Annons
Annons