Annons

Ekologisk mat har en positiv bismak

Svar till Wiktor Öberg (M), UT 9/2.
Slutreplik • Publicerad 20 februari 2021
Detta är en opinionstext i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vi är glada för att vårt mål om ökad andel ekologisk mat i de kommunala verksamheterna är på plats. Över 50 procent är en bra siffra, skriver Mats Bogren.
Vi är glada för att vårt mål om ökad andel ekologisk mat i de kommunala verksamheterna är på plats. Över 50 procent är en bra siffra, skriver Mats Bogren.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

I en kommentar till min tidigare insändare om ökad ekologisk mat i de kommunala köken, menar Wiktor Öberg (M) att det både är sämre för miljön och ekonomin.

I Öbergs inlägg finns, förutom miljö- och hälsoförnekelsen, också tankar om att Sverige inte kan uppnå den grad av självförsörjning som är önskvärd. Utgångspunkten i mitt tidigare inlägg var att vi i Nya Ulricehamn är glada för att vårt mål om ökad andel ekologisk mat i de kommunala verksamheterna är på plats. Över 50 procent är en bra siffra.

”Här kan vi som konsumenter göra en stor insats genom att välja ekologiska alternativ.”
Annons

Den del som Wiktor Öberg nämner kring den ekonomiska faktorn är generellt sann. Ekologisk mat är ofta dyrare. Men det har sin förklaring i att det ställs högre krav på produktionen. Allt från djurhållning till konstgödning och bekämpningsmedel.

Kvalité kostar och i det här fallet med en positiv bismak av att bidra till miljö och hälsa ur många olika aspekter. Djurvälfärd, resthalter av växtskyddsmedel i våra livsmedel, den biologiska mångfalden är några (studie från Livsmedelsverket). Bin och pollinerande insikter minskar drastiskt. Bekämpningsmedel påverkar inte enbart skadeinsekterna.

Wiktor Öberg menar att det tvärtom skulle vara sämre för miljön med ekologiska livsmedel. Men kanske kan den sociala och mänskliga aspekten väga in? Hanteringen av växtskyddsmedel i olika former är för odlaren är problematiskt. Givna exempel är kaffe- och bananplantagen. Här kan vi som konsumenter göra en stor insats genom att välja ekologiska alternativ. Gällande just bananer har många livsmedelsbutiker tagit ett stort ansvar i att ”tvinga” oss att köpa ekologiskt.

Hur är det då med Sveriges självförsörjning? Ekologisk livsmedelsproduktion ger i genomsnitt cirka 25 procent lägre skördar och kritiker hävdar att odlingen inte är tillräckligt effektiv. I vissa fall kan det dock vara tvärtom.

Ekologisk odling utarmar inte jorden på samma sätt som vid användning av konstgödsel och har en bättre förmåga att hålla vatten vid torka (Washington State University). Sveriges jordbruksareal är i dag 25 procent lägre än i början och mitten av 1900-talet. Samtidigt har en omfördelning skett och hela 70 procent av svensk åkermark används till djurfoder.

Vi är i Sverige främst inriktade på kött- och mjölkproduktion. Dessutom ligger sex procent av jordbruksmarken i träda (Jordbruksverket). Lokalt har vi som politiker också ett viktigt uppdrag att se till att jordbruksmark inte exploateras.

Kontentan är att det i Sverige inte är brist på jordbruksmark, även om vi leker med tanken att all produktion skulle vara ekologisk (i Västra Götaland är andelen 26 procent). Det vi kan tänka till kring är att minska konsumtionen av köttprodukter. Köpa svenskodlat.

I de kommunala köken är ett av uppdragen exempelvis att servera matvete istället för ris. När det gäller Sveriges självförsörjning kan man också lägga till att lantbruket är baserat på import av mineralgödsel, växtskydd och drivmedel, men också exempelvis soja till djurfoder. Här är det ekologiska jordbruket en viktig faktor. Där ligger den stora utmaningen för landets självförsörjningsgrad, inte i bristen på jordbruksmark.

Mats Bogren, Nya Ulricehamn

Annons
Annons
Annons
Annons