De unga har tagit ansvar i pandemin
Debatter som landar vi mot dem, förenklar och är tråkiga. Detsamma gäller lördagens krönika i UT som ställer grupperna ”äldre” och ”ungdomar” mot varandra.
Jag har inte för avsikt att försvara några fester som inte anses coronasäkra, men att utifrån unga människors festande, framställa dem som en grupp som lever sitt liv som om det ”vore Mallis 2002” är orättvist.
För att skydda en äldre befolkning har ett stort antal av dessa unga människor levt ett isolerat liv under den tid universitet, högskolor och gymnasium varit stängda. Unga människor som har valt att ta studielån för att utbilda sig på universitet och högskolor har inte fått den undervisning man förväntar sig.
”Det kommer inget gott ur att börja anklaga den ena eller andra gruppen för att inte bidra tillräckligt.”
För att skydda en äldre befolkning har många unga människor fått stå tillbaka på arbetsmarknaden. De vanliga sommarjobben uteblev, liksom flera andra möjligheter till extrainkomster under terminerna.
För att skydda en äldre befolkning har dessa unga människor inte kunnat träffa sina äldre släktingar i den utsträckning båda parter kanske har önskat. Var och en i sin isolerade tillvaro.
Så att som Kajsa Kettil med flera, påstå att det nu är de unga som får ta ett steg tillbaka anser jag vara både onyanserat och orättvist.
Vi är i det här tillsammans. Det kommer inget gott ur att börja anklaga den ena eller andra gruppen för att inte bidra tillräckligt i en tillvaro ingen av oss kan förutspå.
Maria
Svar direkt: Insändarskribenten Maria vänder sig mot att grupperna ”äldre” och ”yngre” ställs mot varandra i förra veckans lördagskrönika.
Maria har rätt i att unga människor har påverkats av pandemin genom bland annat distansundervisning på gymnasie- och högskolor. De ungas besvärliga situation har även tagits upp av mig på krönikeplats, exempelvis i samband med studenten i våras.
Den här gången var ingången en annan. Syftet med texten var att uppmärksamma den grupp yngre som myndigheternas experter och våra främsta makthavare pekar ut som smittdrivande just nu. Orsaken till att de sprider viruset vidare är bland annat att alltför många trotsar Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Här har vi alla ett ansvar att reagera i stället för att acceptera att en generation generellt anser sig stå över restriktionerna.
Långt ifrån alla unga trängs på dansgolv och stora fester, men tillräckligt många för att utvecklingen ska gå åt fel håll.
Jag delar därför inte insändarskribentens uppfattning att det skulle vara onyanserat och orättvist att i detta sammanhang uppmana yngre att ta ett steg tillbaka och följa regler.
Att peka ut en grupp – och gärna lyfta fram unga, goda förebilder som följer restriktionerna – kan tvärtom bidra till ökad solidaritet i en tid när det verkligen behövs.
Kajsa Kettil, chefredaktör
