Bygdens historia måste få plats i ett nytt kulturhus
Ulricehamns kommun har beslutat att bygga ett kulturhus och det kommer att ha lite olika funktioner. Bibliotek är givetvis viktigast av dem alla. En annan mycket angelägen funktion är att visa upp bygdens historia och kulturarv. Detta bör ges tillräckligt utrymme i vårt nya kulturhus och utformas med hjälp av extern professionell kompetens. Vi i hembygdsrörelsen oroas över att detta inte fått tillräcklig uppmärksamhet som underlag i planeringen av kulturhuset.
För övrigt, i väntan på ett riktigt museum, är Ulricehamn tyvärr enda staden i Västergötland utan tillgång till ett museum som berättar stadens och bygdens historia.
”Detta bör ges tillräckligt utrymme i vårt nya kulturhus och utformas med hjälp av extern professionell kompetens.”
Inte bara Bredgårdsmannen och hans berättelse utan mycket mer av vår unika och intressanta historia ska givetvis visas upp. Det måste då skapas tillräckligt utrymme för att på ett samlat och intresseväckande sätt spegla vår historia och vårt kulturarv. Detta bidrar till att bevara kunskap som annars riskera att gå förlorad. Detta främjar besöksnäringen, är en resurs för skolorna och är till gagn för folkbildningen.
Många händelser och företeelser har betytt mycket i bygdens historia och utveckling. Här listar vi ett antal exempel i en ungefärlig kronologisk ordning.
1. Bygdens geologiska historia. Hur har landskapet formats?
2. Bredgårdsmannen, modellen och berättelsen.
3. Ådalarnas betydelse som färdleder, Ätrastigen och Viskastigen.
4. Märkliga fynd i bygden. Exempel: Mönekragen, landets finaste guldhalskrage. Timmelegudinnan, en av landets sju liknande bronsstatyetter. Hukkullaskatten, fynd av samling silverföremål från 1300-talet.
5. Runstenar.
6. Gränsbygd mot Danmark. Försvarsanläggningar som Vädersholm/Fagranäs, Slottet i Vist, Vinsarp och Lönnarp.
7. Medeltida kyrkobyggnader.
8. Bogesund, en av Västergötlands äldsta städer. Strategiskt läge som gränsstad.
9. Slaget på Åsunden 1520 och följderna av det.
10. Knallehandel och Ulricehamn som handelsplats. Tullen och Tullhuset.
11. Varför Bogesund blev Ulricehamn.
12. Bygdens industrihistoria: bleckslageri, textil och konfektion, trä, verkstad. Utveckling fram till våra dagar.
13. Järnvägshistoria.
14. Ulricehamn som kurort.
15. Gårdarna runt sjön, Birgit Sparre.
I Ulricehamns kommun är vi inte mindre än 22 hembygdsföreningar, som är aktiva med sin historia lokalt. Med ett nytt kulturhus ges ett ypperligt tillfälle att även få en samlad bild av bygdens historia. Från hembygdsföreningarnas sida förutsätter vi att vi får medverka i en referensgrupp eller liknande för en sådan satsning.
Samtliga kommunens hembygdsföreningar står bakom detta uttalande, nämligen:
Blidsbergs Hembygdsförening, Brunns Hembygdsförening, Dalums Hembygdsförening, Grovare – Fänneslunda Hembygdsförening, Grönahög Hembygdsförening, Gällstad Hembygdsförening, Härna Hembygdsförening, Hössna Hembygdsförening, Knätte Hembygdsförening, Kärråkra – Möne Hembygdsförening, Kölaby Hembygdsförening, Kölingared Hembygdsförening, Liareds Hembygdsförening, Marbäcks Hembygdsförening, Norra Ås Hembygdsförening, Strängsered – Gullered Hembygdsförening, Södra Vings Hembygdsförening, Timmele Hembygdsförening, Tvärreds Hembygdsförening, Ulricehamns Hembygdsförening, Varnums Hembygdsförening, Vegbyortens Hembygdsförening
