Byalag kan framföra landsbygdens intressen till de styrande
Stort intresse visas i dag av de styrande i Ulricehamn för att förbättra centralorten. Kanske för att göra den mer attraktiv till inflyttning, eller för att ge större bekvämlighet för de som i dag bor centralt. Men hur stort är intresset för till exempel Gällstad och Blidsberg med omnejder?
Kanske det behövs byalag som framför landsbygdens intressen. Där så skett har det senare inneburit att det bildas kommundelar. Ulricehamn är ju redan en ganska liten kommun jämfört med flera andra kommuner, så nog borde det finnas lösningar så att vissa delar av kommunen inte ska behöva vis sitt missnöje med hur de blir behandlade av Ulricehamns kommun. Här förekommer tal om att barn ska köras från landsbygden till staden, då det för barnens bästa kanske skulle vara bättre med tvärt om. Barnen mår bra på landsbygden.
Om vi tar Hökerum som ett exempel så fanns där en hel del service för 50 år sedan. Många närliggande kommuner skuldsatte sig ordentligt före kommunsammanslagningen 1974. Hökerums granne Dalsjöfors byggde simhall och dyligt så Borås fick ta över skulder. Likaså gjorde Dannike före de gick upp i Länghem i början av 1950-talet. I Borås hade de planerat att äntligen få bygga ett nytt kulturhus som stått på önskelistan sedan 1904. Nu när man skulle få in den ”rika landsbygden” skulle det ske. Hur ska vi i till exempel Hökerum nu få till en hall att spela boule i? Hade Hökerum skuldsatt sig före kommunsammanslagningen hade vi kanske haft en hall att spela boule i nu.
Ska centralorten leva av landsbygden? Klart att det är trevligt med ett bekvämt liv som är lätt att få på centralorten. Men de som bor på landsbygden drar ju in inkomster till kommunen och bör också prioriteras efter vad de tillför och inte känna sig utnyttjade. Eller ska Ulricehamn ha kommundelar för att bevaka mångas intressen?
Rune Jakobsson
