Arne Sjögren: Alla krig slutar vid ett förhandlingsbord

Svar till Bengt-Olof Foss:

Verkligheten är komplicerad skriver Bengt-Olof Foss. Jag håller med om det. 1987-1989 bodde min familj och jag i Angola. Jag var anställd av SIDA som teknisk rådgivare för fordon och transporter. Apartheidregimen i Sydafrika, CIA och Unita-gerillan angrep Angola. Strider pågick i landet. Vi levde inte vid fronten, men vårt hus skakade när lastbilar med stridsvagnar som last kördes mot fronten. Vi såg verkningarna av kriget, många skadade människor, ingen tillgång till sjukvård, brist på mat och infrastruktur som var ur funktion. När man har levt så och känt lukten av fattigdom och allt elände som kriget skapar, då kommer nya tankar.

Krig måste undvikas! Med min erfarenhet är det naturligt att förespråka fredsförhandlingar. Alla krig slutar vid ett förhandlingsbord. Fördröjs förhandlingarna blir allt mycket värre.

I Dagens ETC tisdag 12 september 2023 jämför toppdiplomaten Hans Blix Kubakrisen med relationen Ryssland-Nato. Han säger: ”Det är viktigt att sätta sig in i fiendens situation. I dag är det en väl spridd uppfattning i Ryssland att västvärlden anser att Ryssland är så avskyvärt, att det vore bättre om landet krossades och separerades i olika republiker. Många säger att det är absurt att Ryssland kan tro, att omvärlden vill förgöra Ryssland. Men det kanske inte är så absurt om man sitter i Ryssland. Om man istället för att intala sig att Ryssland och Putin siktar på att återupprätta tsar-Ryssland, ställer sig frågan om det inte är Rysslands egen säkerhet och oron för Natostyrkor i närområdet som är drivkrafterna. Gör man det kanske det ökar chanserna till att nå hållbara fredsavtal.”

Han gör en jämförelse med Kubakrisen 1962. USA upptäckte att Sovjetunionen höll på att bygga ramper för att placera missiler på Kuba. USA ansåg då att detta skedde allt för nära landets gränser och hotade Sovjetunionen med kärnvapen. Krisen löstes till slut av att man slöt ett avtal där Sovjetunionen lovade att dra tillbaka missilerna på Kuba om USA också avvecklade sina kärnvapenrobotar i Turkiet.

Det blev så hotfullt att det höll på att bli ett tredje världskrig .”Om någon annan makt placerar vapen väldigt nära en gräns så tycker man inte om det. Det gör inte ryssarna heller”, säger Hans Blix i intervjun. Vi gör klokt i att lyssna på skickliga och erfarna personer som honom.

Svar till Björn Gilbertsson:

Med all respekt för att du gör en annan bedömning än jag av hur kriget kan avslutas i Ukraina vill jag ändå påpeka att du måste ha missat att Ryssland är ett land som inte har något att göra med Sovjetunionen. När Sovjetunionen upphörde tog de så kallade oligarkerna tillfället att roffa åt sig rikedomar. Dessa länder har nu marknadsekonomi och det är en mycket stor skillnad mellan den lilla grupp som har god ekonomi och resten av befolkningen.

Ukraina har förbjudit elva politiska partier. De sägs vara ”ryssvänliga”. Varken Ryssland eller Ukraina är kända för att ha verkligt demokratiska politiska system.

När det gäller exportavtalet om spannmål så har Ryssland vissa krav. President Putin säger att Ryssland är redo att åter ansluta sig till exportavtalet om spannmål i Svarta havet, men bara då alla villkor som är relevanta för överenskommelsen klart har uppfyllts. Putin upprepar också sin tidigare kritik mot västländernas förhållningssätt. Han säger att handeln kan återupptas så snart restriktionerna för rysk jordbruks- och gödselexport har hävts. Enligt Putin har de västliga restriktionerna för sjöfart, logistik, betalningssystem och försäkringar hämmat den ryska jordbrukshandeln.

Du skriver att det militära stödet måste öka och snabbas på. Om den taktiken fortsätter så kommer många tusentals människor att offras. Hus, broar och vägar kommer att förstöras. Den så kallade motoffensiven har hittills varit en mänsklig katastrof för de ukrainska soldaterna och inte minst civilbefolkningen. Krigshetsare i västvärlden borde besinna sig om de menar allvar med att hjälpa folket i Ukraina. Naturligtvis måste fredsförhandlingar börja med vapenvila som båda parter respekterar och därefter kan man inleda fredsförhandlingar. Vid en fredsförhandling som ska leda till varaktig fred krävs det neutrala diplomater som lyckas komma med förslag som kan accepteras av båda parter.

Arne Sjögren

Medlem i Svenska fredskommittén