Allt fler får astma och allergi – det är dags att vända trenden

Det är stora regionala ojämlikheter i astma- och allergivården. Det finns inga nationella riktlinjer och vården följs inte heller upp i något kvalitetsregister. Bristerna leder både till lidande för den enskilde och onödiga kostnader för samhället.

En av tio astmapatienter i Västra Götalandsregionens öppenvård rapporterar minst två försämringsperioder på ett år. Den här siffran borde vara noll. Astma är en kronisk sjukdom i luftvägarna och rätt behandlad ska astman vara stabil och helst symtomfri.

Hela 94 procent av astmapatienterna i Västra Götalandsregionen har inte gjort något allergitest. I till exempel Östergötland har över hälften fått göra det. Astman kan försvåras av allergi och därför är allergitest viktigt för att behandlingen ska bli bra.

De senaste åren har behandlingar mot pollenallergi utvecklats mycket, men möjligheten att få behandling skiljer sig kraftigt åt mellan regionerna. Västra Götaland ligger långt efter de regioner som är bäst i klassen. I till exempel Halland vaccineras över dubbelt så många som i Västra Götalandsregionen per capita.

Det går att förebygga allergier genom att arbeta med både risk- och friskfaktorer. Och det går förbättra vården och vardagen för redan drabbade. I Finland infördes för ett tiotal år sedan ett nationellt allergiprogram. Genom att öka befolkningens tolerans mot allergiframkallande ämnen skulle färre personer utveckla allergier. Samtidigt skulle de som drabbades få en bättre vård. Satsningen har gett resultat, och trenden med en alltmer allergisk befolkning i Finland brutits.

Det är dags för en nationell allergisatsning även i Sverige. Flera saker behöver göras.

Färre ska bli allergiska. Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att både sprida kunskap till vård, skola och allmänhet om hur man kan minska risken för allergier, och att fortsätta arbetet med allergisäkra miljöer i exempelvis förskola och skola, minska utsläpp av luftföroreningar och skapa fler rökfria miljöer

Nationella riktlinjer för bättre allergivård. Kvaliteten på vården ska inte avgöras av var i landet man bor. Möjligheten att få allergivaccination eller utredning för matallergi skiljer sig kraftigt åt mellan regionerna. Samma sak gäller för biologiska läkemedel mot astma och atopiskt eksem. Därför behövs både nationella riktlinjer och ett kvalitetsregister för allergisjukdomar. Inom andra områden, exempelvis cancer och hjärt-/kärlområdet, har sådan nationell styrning bidragit till att rädda liv och göra vården mer jämlik.

Kunskapslyft om astma och allergi. För att få genomslag för både nya riktlinjer och forskningsframsteg behöver kunskapen öka. Det behövs en bred utbildningssatsning till personal i vård och skola även i Sverige. Vi vill också att patientutbildning och skriftlig behandlingsplan ska vara en lagstadgad rättighet för alla med kronisk sjukdom. Det ger patienter redskap att hantera sin egenvård och behandling på ett bättre sätt, vilket leder till färre akutbesök och sjukhusinläggningar.

Fler specialister. Redan idag saknas allergologer, läkare som är specialiserade på allergi. Många kommer också att gå i pension de kommande åren. Det behövs en lagstiftning där regionernas ansvar för att utbilda tydliggörs.

Forskningen kring hur allergier kan förebyggas har tagit stora kliv framåt det senaste decenniet. Vi måste vända trenden med en alltmer allergisk befolkning. Det går om bara den politiska viljan finns. Det behövs ett svenskt allergilyft.

Maritha Sedvallson, förbundsordförande, Astma- och allergiförbundet

Kristina Ljungros, generalsekreterare, Astma- och allergiförbundet