Gungstol eller inte gungstol

Dagen började med att jag fick en bil i huvudet. En liten gul platsbil visserligen men dagen hade ändå kunnat börja bättre. Jag hade till exempel hellre fått en liten mjuk nalle i huvudet. Eller en klapp på huvudet.

På jobbet försökte jag ta reda på vad som hänt de tre marsvinen som lämnades in till polisen för ett par veckor sedan. De hittades utomhus i en kartong och en kille lämnade in dem till polisen där de blev hittegods och för en tid förvarades i en av cellerna.

Nu har de fått ett nytt hem och jag hoppas få skriva om dem till tidningen på torsdag. Det verkar som om de tre har splittrats. En av dem var nämligen ett killmarsvin. Jag antar att han flyttades för att det inte ska bli för många marsvin men jag hoppas få lära mig orsaken.

På lunchen provsatt jag en gungstol i en ny affär. Den var mycket skön men kostar 700 kronor. Det avskräckte mig. Men jag kunde inte få den där gungstolen ur huvudet under eftermiddagen, den skulle passa fint till mina korsordsperioder.

Samtidigt som jag satt där och pusslade ihop tidningen funderade jag dock på vad det skulle göra för min självbild att sitta och gunga i en gungstol på kvällarna. Jag borde kanske hellre köpa en gitarr.

Men å andra sidan, vad gör det med min självbild att köpa en gitarr om jag sedan inte orkar spela på den.

Jag kom inte närmare en lösning.

Inte heller slutade dagen så bra, inte för att jag fick en bil i huvudet eller så men för att pannkakorna var slut och för att den första löprundan på länge gick så fruktansvärt, fruktansvärt tungt.

Nu skulle man ha en gungstol att sitta i, tänkte jag.