Annons

Straffbeskatta inte husbilsägare

Varför ska en svensk husbilsägare skattas extra hårt på grund av vissa partiers hat mot bilism? Ur miljö- och klimatsynpunkt är vår inhemska straffbeskattning ett slag i luften, anser flera moderater.
Debatt • Publicerad 8 augusti 2020
Detta är en opinionstext i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Bilfientligheten måste få ett slut. Regeringen kan börja med att ta bort den inhemska straffskatten på husbilar för att visa sin goda vilja och förståelse för att Sverige är ett litet avlångt land där frihet med egen bil är en viktig del av vår svenska folksjäl, anser skribenterna.
Bilfientligheten måste få ett slut. Regeringen kan börja med att ta bort den inhemska straffskatten på husbilar för att visa sin goda vilja och förståelse för att Sverige är ett litet avlångt land där frihet med egen bil är en viktig del av vår svenska folksjäl, anser skribenterna.Foto: Christine Olsson/TT

Krisen i spåren av covid-19 slår mot till alla sektorer i samhället. Transportsektorn drabbades tidigt när reserestriktioner infördes både mellan och inom länder. Flyg ställs in och färre reser kollektivt för att minska smittspridningen. Samtidigt finns det ett behov av att nödvändiga resor görs och att svenska folket kan åka på semester.

I semestertider använder många husbil, men den orimliga husbilsbeskattningen i Sverige begränsar antalet familjer som har råd att investera i en egen ny husbil. Det är inte rimligt att en husbil i Sverige beskattas med årlig skatt på 25 000 kronor per år medan samma husbil i Tyskland kostar några tusenlappar per år liksom i Finland.

Annons

Varför ska en svensk husbilsägare skattas extra hårt på grund av vissa partiers hat mot bilism? Ur miljö- och klimatsynpunkt är vår inhemska straffbeskattning ett slag i luften, men för svenska husbilsägare är det en ren straffbeskattning. Det är inte rättvist mot barnfamiljen eller pensionären som vill åka på semester i Sverige i en husbil.

”Bilen är inte mindre viktig när kristiderna är över.”

Även bilen fyller en viktigare funktion än någonsin. Man reser säkert väl skyddad från smittspridning. När andra trafikslag står stilla, eller minskar, ökar istället bilens andel av resandet. Det finns också tecken på att denna utveckling kan komma att bestå över lång tid.

I Kina konstaterades att bilanvändningen ökade när man öppnade efter sin nedstängning. Det är högst troligt att fler kommer att undvika kollektiva färdmedel och istället välja bilen även på andra håll i världen framöver, helt i enlighet med myndigheters rekommendationer. Detta visar tydligt att personbilens flexibilitet och robusthet är svårslagen. Utan bilen skulle fler bli sjuka och ekonomin skulle bromsa in ännu mer än vad som nu är fallet.

I många kommuner runtom i Sverige tycks man nu ha insett hur viktig bilen är, särskilt i kristider. Bättre möjligheter till parkering för att stimulera handeln i centrala staden har införts på flera håll. Växjö har infört helt fri parkering och i exempelvis Borås, Eskilstuna och Göteborg har man sänkt parkeringskostnaderna i centrum.

”Istället bör staten, regioner och kommuner inse att bilens tid är nu och i framtiden”

Allt detta är bra och välkomna åtgärder. Men de borde inte bara vara tillfälliga. Bilen är inte mindre viktig när kristiderna är över. De lättnader som nu införs borde göras permanenta och fler åtgärder för att underlätta för bilismens måste till. Här följer några konkreta förslag som borde genomföras:

  • Planera för bilen i framtidens städer. Det har blivit på modet att planera bort biltrafiken i många stadskärnor i syfta ett gör dem attraktiva. Resultatet riskerar dock att det blir motsatt effekt när handel och affärsverksamheter flyttar därifrån. God tillgänglighet för bil måste även finnas i städerna, annars skapar vi döda stadskärnor.
  • Gör de tillfälliga lättnaderna för bilismen permanenta. Bra tillgång till parkering borde alltid vara ett mål för planeringen. Fler kommuner borde sänka eller ta bort sina avgifter, det borde inte minst gälla för miljövänligare bilar.  Förmånsbeskattning för anställda som har fri parkering eller garageplats vid arbetet borde tas bort helt och hållet. Att kunna ta sig till jobbet är ingen förmån, utan en nödvändighet. Tankar på att försämra parkeringsmöjligheter vid nya bostäder måste också avvisas. Beskattningen av bilismen måste vara rimlig och rättvis.
  • Satsa mer på väginfrastrukturen. Investeringar i gator och vägar är framtidssäkra. Krisen visar att vägtrafiken är det system som bäst svara mot de transportbehovs som finns för att samhället ska fungera. Detta är krissäkra investeringar som också kan bidra till att ”kick-starta” ekonomin när den värsta krisen är över. I sammanhanget blir en fortsatt utbyggnad av elvägar för både personbilar och tunga fordon viktig.
  • Räkna inte ut förbränningsmotorn. Förbränningsmotorn är säkrare i kriser och bör därför finnas kvar, men den behöver inte gå på fossila bränslen. Nya lokalt producerade biobränslen är en viktig del i i krisberedskapen i framtiden.

Strategin från myndigheter och en del politiker har under de senaste två decennierna varit att planera för minskad bilism. Denna attityd måste nu få ett slut. Istället bör staten, regioner och kommuner inse att bilens tid är nu och i framtiden. Bilarna blir fler, men de släpper ut mindre när fossila bränslen byta mot biobränslen och el, och blir allt säkrare.

Låt krisen bli ett uppvaknande. Bilfientligheten måste få ett slut. Regeringen kan börja med att ta bort den inhemska straffskatten på husbilar för att visa sin goda vilja och förståelse för att Sverige är ett litet avlångt land där frihet med egen bil är en viktig del av vår svenska folksjäl.

Jan Ericson (M), Sofia Westergren (M), Lars Beckman (M), Kjell Jansson (M), riksdagsledamöter och initiativtagare till Riksdagens bilnätverk

Annons
Annons
Annons
Annons