Ulricehamn

Ta rankningar med en nypa salt

Ulricehamn
Svenskt näringslivs representant berättar om företagarklimatet i Sjuhärad vid ett möte i Borås förra året.

Företagsklimat, miljöarbete, studieresultat... landets kommuner rankas hela tiden och av olika organisationer. Massmedia sväljer ganska okritiskt resultaten – få orkar ta reda på vad som ligger bakom dem.

Artikeln publicerades 30 september 2017.

Under veckan har vi kunnat se och läsa om Svenskt näringslivs rankning av företagsklimatet i landets 290 kommuner – det handlar om hur företagare upplever attityder till företagande. På intresseorganisationens egen hemsida har det – som vanligt – gjorts stor sak av undersökningen och kommuner som stigit kraftigt eller sjunkit mycket har lyfts fram.

Samma sak i massmedia, där kommunernas näringslivschefer och/eller kommunalråd antingen har slagit sig för bröstet över en högre rankning eller svettats och försökt förklara en sjunkande placering.

Att Svenskt näringsliv självt slår på trumman för sin egen attitydundersökning är inget konstigt, men att media i stort sett helt okritiskt redovisar den, är svårare att förstå. Enligt mitt sätt att se tillmäts rankningen alldeles för stort värde.

Samtidigt ska nämnas att det finns ett växande antal kritiska röster. Ett exempel är de namnkunniga företrädare – för näringslivet! – som nyligen blivit publicerade på Sydsvenska dagbladets debattsida, där de har riktat mycket skarp kritik mot rankningen och de variabler som ligger till grund för den. Kort sammanfattat kan man konstatera, att de anser att den är ovetenskaplig, omodern och ger en missvisande bild.

En anledning till kritiken är att det inte verkar finnas något samband mellan var företag väljer att etablera sig, eller att stanna kvar, och den placering ”deras” kommun har i rankningen. Alltså – företagarna har åsikter, men vad de tycker spelar egentligen ingen stor roll när det gäller att gå till praktik handling. Inte heller verkar nyföretagandet påverkas av rankningsresultatet.

En annan svaghet gäller, som jag ser det, urvalets storlek. Om, som i Ulricehamns fall, 92 företagares åsikter (av kanske 2 000) sägs spegla hur bra kommunens företagarklimat är, är det något som är fel. Vilka är det som svarar på enkäten? Är de som är kritiska mot något mer benägna att framföra sina åsikter? Troligen.

En besvärande omständighet är de väldigt snabba förändringarna. Ta Borås som exempel. 2015 var kommunen rankad som nummer 47 i landet, året därefter 106. Eller Tranemo – från 67:e plats 2015 till plats 142 i år.

Eller ta resultatet på några av delfrågorna. Vad de tillfrågade företagen ansåg om skolans attityder till företagande förändrades för Ulricehamns del från plats 41 i landet 2013 till 102 året därefter, och sedan 34 år 2015, 69 år 2016 och 120 i år. Nästan lika snabba kast är det vad gäller vad företagarna anser om de kommunala tjänstemännens attityder till företagande. Det är inte trovärdigt. Attityder förändras inte så snabbt.

Det finns mycket mer man kan ifrågasätta i denna rankning, som har till syfte ”att visa var i Sverige det är mest gynnsamt att starta och driva företag” (Svenskt näringslivs hemsida), men detta får räcka som exempel.

Förra året rankades Ulricehamn väldigt lågt som miljökommun av en miljötidning. I år var placeringen betydligt högre. Orsaken var inte att miljöarbetet hade förändrats, utan att tjänstemännen första året helt enkelt inte hann svara på enkäten, vilket de gjorde året därefter.

Det finns anledning att ta rankningarna med en nypa salt och börja fundera över hur mycket de egentligen tillför.