Ulricehamn

Bo Högborn: Ge rektorerna bra förutsättningar

Ulricehamn Artikeln publicerades

Goda skolresultat kräver duktiga pedagoger. Men också duktiga rektorer. För att de ska lyckas med sitt uppdrag, krävs att de ges rätt förutsättningar.

I tisdagens UT kunde ni läsa om den höga omsättningen av rektorer som Ulricehamns kommun har drabbats av de senaste åren. Jag skriver drabbats, för det är ett stort problem, vilket också barn- och utbildningschefen, liksom skolledarnas fackliga företrädare, konstaterar i samma tidning.

En rektor som är kvar på sin tjänst bara ett par år, hinner knappt lära känna sin personal och skapa goda relationer med pedagogerna. För ett starkt och fungerande ledarskap krävs kommunikation, tillit och långsiktighet – täta byten på chefsposten bidrar inte till det.

Påståendet får stöd av forskning. Enligt OECD karaktäriseras framgångsrika skolor ofta av ett starkt och stabit ledarskap. Egentligen är det ganska naturligt. Ett bra resultat kräver ett gott ledarskap – det gäller alla arbetsplatser, även skolan.

Att alltför hög omsättning på rektorer inte är unikt för Ulricehamn är helt klart – men det gör inte på något sätt problemet mindre.

Hög arbetsbelastning, beroende på fler arbetsuppgifter, anges ofta som en orsak till att rektorer byter jobb. Detta kombinerat med höga resultatkrav från huvudmannen och medias stora fokus på skolfrågor, särskilt när måluppfyllelsen brister, är starka stressfaktorer, vilka inte sällan leder till sjukskrivningar, utbrändhet och, till sist, att rektorer väljer att byta jobb.

Statliga Skolinspektionens relativt frekventa besök, där alla brister kartläggs och offentliggörs, bidrar också till detta. Det som borde fungera som ett förbättringsstöd, har blivit lite av motsatsen – ett stressmoment.

En rektors huvudsakliga arbetsuppgift, utöver att se till att skolans inre organisation fungerar som den ska, är att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Om vad det är kan mycket skrivas, men det handlar bland annat om att leda skolans arbete, så att måluppfyllelsen är i nivå med de mål som satts och att varje elev ska nå så goda resultat som möjligt.

I det pedagiska ledarskapet ingår också att rektor tydliggör för sina lärare, att det finns ett samband mellan deras insats och elevernas resultat. Självklart, kan tyckas, men ibland kan man hos en del lärare märka, att de helst vill frånhända sig det egna ansvaret, när det gäller att nå uppsatta mål.

Det här kräver att rektor har en kontinuerlig diskussion och kommunikation med lärarna – delaktighet är ett nyckelord, sätter upp tydliga mål, gör besök i klassrummen och utvärderar det arbete som görs där.

Detta tar naturligtvis tid, en tid som många rektorer i dag lider brist på. Därför måste huvudmannen skapa förutsättningar för ett välfungerande pedagogiskt ledarskap genom att tillföra resurser:

Rektorer bör i möjligaste mån slippa ägna arbetstid åt administrativa sysslor - det finns andra som kan sköta det.

Rektor bör kunna avlastas en del av de föräldrakontakter som i dag kan uppta en stor del av arbetstiden.

Rektorer bör också kunna delegera delar av det i dag mycket tidsödande arbetet att rekrytera ny personal.

En grundskoleenhet kan bara ha en rektor – det kan bara vara en som är ytterst ansvarig. Däremot finns det, vad jag vet, ingen gräns för hur många biträdande rektorer det kan finnas, vilka då kan avlasta huvudrektorn en hel del arbetsuppgifter. På Stenbock finns exempelvis två biträdande, på Ätradal en.

Ska skolan förändras och förbättras, är en bra metod att börja uppifrån. Ett gott ledarskap sprider sig snabbt nedåt i organisationen.