Ulricehamn

Bo Högborn: Är det bäddat för ny skolstrid?

Ulricehamn Artikeln publicerades
Sedan fullmäktige 2014, vid ett unikt sammanträde i sporthallen, oväntat beslutade att inte lägga ned några småskolor, har det varit ganska tyst om kommunens skolstruktur. Möjligen kan man nu ana embryot till en ny skoldebatt.
Foto:Henrik Erickson
Sedan fullmäktige 2014, vid ett unikt sammanträde i sporthallen, oväntat beslutade att inte lägga ned några småskolor, har det varit ganska tyst om kommunens skolstruktur. Möjligen kan man nu ana embryot till en ny skoldebatt.

Kan förslaget om en stor, sammanslagen högstadieskola vid Tingsholmsgymnasiet bädda för en ny skolstrid, lagom till valåret 2018? Ja, omöjligt är det inte.

När det sker något som kan rubba den nuvarande skolstrukturen, alltså på vilka platser och i vilka lokaler undervisning ska bedrivas, rör det omedelbart upp känslor.

Därför borde det inte förvåna någon, att (det ännu ej offentliggjorda) förslaget att slå samman kommunens båda högstadieskolor och bygga en gemensam, stor skola i centralorten, ger upphov till spekulationer, oro och ilska. Varför? Jo, främst för att frågan kan vridas till att få ett landsbygdsperspektiv.

Det handlar om ytterligare en storsatsning i centralorten, och där kritikerna anser att landsbygden (i det här fallet Redväg) skulle drabbas, eftersom högstadieeleverna där då måste bussas till Ulricehamn. (Det skulle även elever från Hökerumsområdet, men för dem borde en flytt till stan snarast vara en tidsmässig fördel.)

Dessutom spekuleras det i vad som ska hända med F–6-skolorna i Redväg om Ätradalsskolan görs om till F–6-skola? Kommer det att föra med sig en nedläggning av skolorna i Blidsberg och Dalum? Tidigare har det pratats om att Timmele skola ska flytta in i Ätradal, men det är svårt att se hur Timmeleeleverna ska kunna fylla ut hela den nuvarande högstadieskolan? Och vad ska hända med det som är Timmele skola i dag?

Det är svårt att tro att särskilt många av de lokala partierna skulle välkomna en infekterad skoldebatt valåret 2018. Den som fördes inför förra valet, och som bland annat bäddade för Nya Ulricehamns framgångar, avskräcker nog de flesta från att ge sig in i en ny.

Utredningen som kommunens förvaltning har gjort på politikens uppdrag, och där en ny högstadieskola är en del, handlar enbart om grundskolan i centralorten. Skolorna utanför ingår inte i uppdraget. Det kan man kanske tycka är lite märkligt, för allt hänger ju ihop på ett eller annat sätt.

Om ändå skolorna blir en valfråga, är det främst tre partier som jtroligen skulle försöka dra nytta av det: Nya Ulricehamn, naturligtvis, men även Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, som alla säkert kommer att motsätta sig en storskola och ta strid för landsbygdsskolorna – även om en nedläggning av några sådana inte ens har nämnts.

En intressant fråga är hur en eventuell skoldebatt skulle hanteras inom den nuvarande, styrande majoriteten – där S, C och L ingår. Centerpartiet skulle nog få väldigt svårt att försvara bygget av en ny högstadieskola – om det kunde föras i bevis att några landsbygdsskolor då riskerar nedläggning – inte den här mandatperioden men kanske nästa.

Liberalerna har alltid haft en tydlig linje i skolfrågan, nämligen att undervisningens kvalitet är överordnad frågan om var den bedrivs och att småskolornas bevarande inte är något för evigt givet. Vad Socialdemokraterna egentligen anser, vet man numera inte. Före skolupproret för fyra år sedan tyckte partiet som Liberalerna, men sedan inträffade någon form av helomvändning och i dag känns det lite oklart vad S egentligen tycker.

M och KD har tidigare varit inne på samma linje som Liberalerna; så var det i alla fall när de tre var i allians.

Men allt detta kan mycket väl vara en ickefråga. Småskolornas framtid kanske inte alls har något samband med en ny högstadieskola i centralorten – inte nu och inte i framtiden. Om det är så, vore det nog klokt av den politiska majoriteten att klargöra det så snart som möjligt.