Ulricehamn

37-11 för ny stor högstadieskola

Ulricehamn Artikeln publicerades

Nu är det klart, om än inte slutdiskuterat. Förslaget om en ny, stor högstadieskola i centralorten kommer att få en betryggande majoritet i fullmäktige.

I onsdags blev utredningen offentlig, den som kommunens förvaltning gjort om grundskolan i centralorten. Visserligen hade UT redan berättat om huvudinnehållet, eftersom materialet läckt ut i förväg, men vid veckans pressträffar – en med förvaltningen, en med fem av fullmäktiges partier –klargjordes detaljerna. Så nu vet vi hur det kommer att bli, även om det än så länge bara är ett förslag.

De partier som står bakom detta förslag – en ny sammanslagen högstadieskola vid Tingsholmsgymnasiet – är den politiska majoriteten (S+C+L) samt konstellationen M+KD. Tillsammans har de fem partierna 37 av fullmäktiges 49 mandat.

De andra är fördelade på SD fyra (egenligen tre för en SD-stol står tom), MP tre, NU tre och V två. Att redan nu fastslå att dessa partier kommer att rösta mot den nya högstadieskolan kanske är lite förhastat, men mycket talar ändå för det, att döma av inlägg från olika partiföreträdare.

Egentligen är det bara de fyra sistnämnda partierna som utgör någon slags opposition i den ulricehamnska politiken. Oavsett om man sympatiserar med deras åsikter eller inte, måste man konstatera att de i och med det fyller en viktig uppgift. I ett demokratiskt samhälle måste det finnas några som ifrågasätter, som är ”jobbiga” och kräver förtydliganden och svar på olika frågor.

Det som just nu förenar Miljöpartiet, Nya Ulricehamn, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är att alla säger sig värna om landsbygdsskolorna och att de ogillar stora skolor.

Men de fyras gäng (som i vanliga fall inte är något gäng, de stretar och drar åt lite olika håll) kan inte stoppa sammanslagningen av Stenbock och Ätradal. Elva mandat (egentligen tolv, se kommentar ovan om SD) förslår inte långt mot de 37 röster övriga partier kan skrapa ihop.

Debatt kommer det ändå att bli och, som jag noterade förra veckan, både därför att det finns ett visst motstånd mot en stor skola och för att det bland några kan finnas en misstanke om att Redvägs småskolor kan komma att läggas ned i samband med att Ätradal töms – även om både förvaltning och politiker bedyrar att det inte finns någon som helst koppling mellan de två frågorna.

Om vi lämnar F–6-skolorna i Redväg, och utgår från att inget ont kommer att drabba dem, så återstår grundfrågan – är en stor högstadieskola bra eller mindre bra? Det finns argument både för och emot stora skolor, men jag vill gärna vända på frågan: Är det bra som det är i dag? Spontant känns det som att nej här är rätt svar.

Någon gång på 1980-talet splittrades Stenbock och Ätradal byggdes. Orsaken var, som jag minns det, att Stenbock ansågs vara för stor. Det var den också, när antalet elever sattes i relation till utrymmet.

I dag är Stenbock ganska lagom, med samma mått mätt, men den labyrintliknande byggnaden är otidsenlig och ganska mycket ser likadant ut som för 50 år sedan. Ätradal å andra sidan är för liten för att vara högstadieskola.

Så visst finns behov av ett nytänk – av flera orsaker. Resurserna utnyttjas bättre i en större skola, det blir lättare att rekrytera personal och det är lättare att implementera nya arbetssätt i en nybyggd skola, med helt nya förutsättningar.

Med tanke på de senaste årens turbulens kring både Stenbock och Ätradal, med bristande måluppfyllelse, klagande lärare och oerhört stökiga elevgrupper är i alla fall inte risken stor att det blir sämre.