Jonas Emtervall: Jag såg inte ÅT:s uppflyttning komma

Sport
Foto:

Jag måste erkänna. Jag såg den inte komma. Åsarp-Trädets uppflyttning till division 3, alltså. Nu är det bara att lyfta på hatten och gratulera bygdens kanske allra mest sympatiska klubb till att också vara den näst bästa.

Artikeln publicerades 3 oktober 2017.

Bollen är rund och allt kan hända.

Det är inte över innan den feta damen sjunger.

Sportens klyschor är många och de finns av anledning. För även om favoriterna oftast vinner, finns det aldrig några garantier.

Slutomgången i både division 3 och division 4 är bara ytterligare ett bevis på det.

I trean slogs Gerdsken och IFK Tidaholm om kvalplatsen till tvåan och ställdes mot lägre rankade motståndare i form IFK Falköping respektive UIFK, som inte hade något annat än hedern att spela för.

Båda topplagen misslyckades. De lyckades faktiskt inte ens göra mål.

I norra fyran hade topplaget IFK Hjo en på pappret tilltalande uppgift hemma mot bottenlaget Edsvära-Norra Vånga. Men gästerna skrällvann mot ytterligare en favorit som inte pallade för trycket, vilket i sin tur bäddade för Åsarp-Trädets oväntade avancemang.

Eftersom jag inte hade förutsett scenariot ovan hade UT ingen representation på plats när ÅT säkrade avancemanget på Ulvesborg i Tidaholm.

Men det gjorde faktiskt inget. Nu fick jag istället träffa ett gäng segerrusiga ledare och spelare under den i all hast riggade uppflyttningsfesten i Åsarp.

Den här gången var omständigheterna förstås extraordinära, men jag – och jag vet att flera kollegor håller med mig – har alltid tyckt att det är något visst med att besöka gränsklubbens matcher på Vallensås eller Åsarps IP. En kombination av värme, prestigelöshet och humor hos alla – från spelarna på planen till de som serverar kaffe och korv i kiosken – gör att man som utböling alltid känner sig välkommen.

Det råder heller ingen tvekan om att föreningen betyder oerhört mycket för sina samhällen. Och även om de flesta spelarna kommer från det större Åsarp, skulle jag nästan vilja hävda att klubben fyller en ännu större funktion i Trädet.

För en borttynande ort som inte har någon affär, inte någon skola och dessutom en åldrande befolkning, ger fotbollsklubben en välbehövlig identitet och något att vara stolt över.

En annan ort som har anledning att vara stolt över sitt fotbollslag är Dalstorp. En otroligt rafflande upplösning väntar under de två avslutande omgångarna i division 2 västra Götaland.

Hur det går? Väldigt svårtippat, så klart. Men jag har en liten känsla av att Eskilsminne och Dalstorp, som just nu är ett poäng bakom Tvååker och Sävedalen, mycket väl kan gå rent och ta de två översta platserna i sluttabellen.

Men är det något vi har blivit påminda om under den gångna helgen, så är det att allt kan hända.