Nyhetstips: 0321-262 31 red@ut.se
Växeln: 0321-262 00 ut.se@ut.se
Privat bild från förra årets Kalmar Triathlon.
Sport 2012-07-17 | Uppdaterad 2012-07-17
Till vardags spelar han mittback i Åsarp/Trädet. Men det finns något annat som just nu upptar det mesta av Emanuel Bjärkheds tid. Det stavas triathlon. För det gäller att komma i så bra form som möjligt till Ironman-tävlingen i Kalmar som går av stapeln i augusti.
Det är oförutsägbart och charmigt. Benhård disciplin krävs. Samtidigt testas kroppens gränser maximalt. Triathlon är med andra ord något alldeles speciellt tycker Åsarp/Trädets mittback Emanuel Bjärkhed. I augusti är det dags för 25-åringen att utmana sig själv i Kalmars Ironman-tävling. Det är Emanuels andra triathlon-tävling på Ironmandistansen. Men det finns en viss oro som gnager.
– Jag har inte hunnit med att träna så mycket som jag har velat. Nu har jag inte ens tränat hälften så mycket mot vad jag gjorde när jag deltog första gången, säger han.
Förra året när det var dags för debut kunde Emanuel satsa helhjärtat på triathlon. Då hade han lessnat på fotbollen och lagt skorna på hyllan. Emanuel som för två år sedan genomförde klassikern blev fast när han och en kompis var nere i Kalmar och kikade på Ironman-tävlingen.
– Det var då suget kom. Jag tänkte att det skulle vara kul att se om jag själv klarade av en sådan utmaning. För det var en häftig upplevelse att se tävlingen på plats.
Det räckte som sagt inte bara att kika. Emanuel hade bestämt sig för att ge det en chans.
– Jag har alltid gillat att träna mycket och har man då ett mål framför sig blir det lättare att ta sig ut varje dag. Det blir mer ett tvång och det krävs disciplin.
Han tog kontakt med den välkände triathleten David Svensson i Falköping som utformade ett träningsprogram som innebar träning sex dagar i veckan.
– Vi bestämde att vi skulle ut och springa tillsammans en gång men det funkade så bra att vi höll ihop och tränade ihop. Att träna med honom ger mig extra morot och han har varit guld värd för mig.
Men hur tränar man egentligen inför en sådan utmaning som väntar den 18:e augusti?
– Man får träna en gren i taget. Dela upp det så att det blir variation och det är det som gör det så roligt och att man inte lessnar. Ju närmare tävlingen man kommer desto mer sätter man ihop grenarna. Cykling med löpning är väl vanligast. Det som är så bra med triathlon är att skaderisken inte är så hög.
I fotboll däremot är skaderisken högre och det har inneburit att Emanuel avstått fotbollsmatcher när sommaruppehållet närmat sig. Nu är det nämligen full satsning mot tävlingen.
– Fullt fokus gäller och det gäller att ligga i som fasiken för att försöka komma ikapp med träningen. Nu är det tidiga mornar som gäller och det blir inte till att snöra ute på kvällarna.
När det väl är dags den 18 augusti väntar en 3,86 kilometer lång simtur, 18 mil på cykelsadeln och ett maraton.
– Cyklingen är roligast men även lurigast. Så många saker kan gå fel. Man kan få punka. Någon kan köra på dig. Det kan vara storm. Många yttre faktorer påverkar. Det kan hända mycket på vägen.
För den oinvigde kan det tyckas rejält mastigt att utsätta sin kropp för sådana påfrestningar men Emanuel säger:
– Under tävlingen har man olika delmål som man sätter upp. Visst är det tufft att hoppa av cykeln för att direkt efteråt påbörja ett maraton men i det läget tänker jag att jag bara har en mara kvar. Visst är det tungt men psykiskt sett är det skönt att börja springa efter cyklingen för då är man rätt less på det. Kroppen reagerar på konstiga sätt ibland. Det mesta sitter i huvudet.
I dag har Emanuel lite mer rutin när det gäller triathlon. Förra året i Kalmar gick simningen väldigt bra men en miss skärrade en aning.
– David sade till mig att jag skulle ta det lugnt i starten men jag körde på som en galning och var bland de första ut i vattnet. Jag blev översimmad av en massa människor, säger han och skrattar.
Målet i år är att ta sig i mål.
– Jag dumförklarade själv människor som höll på med detta innan och tänkte att de är inte kloka. Men är man beredd att lägga ner all den träning som krävs så klarar man det.
När UT önskar lycka till ler han stort och svarar:
– Nu känner jag lite extra press men det är nog bara bra.