tisdag 07 februari 2012
tisdag 07 februari 2012
Släkt & vänner 2010-08-19 | Uppdaterad 2010-08-19
Det är tufft att lämna familjen och flytta till ett annat land. Det har Adel Taha själv upplevt och den erfarenheten har han med sig varje gång han möter nya flyktingar som kommer till Ulricehamn för första gången.
Adel Taha blir viktig för den nyanlände flyktingen. Tack vare Adels språkkunskaper i både i arabiska och kurdiska kan han hjälpa många.
Främlingsfientlighet:
– Jag har inte känt av någon sådan sedan jag kom hit. Jag har aldrig hamnat i en sådan situation där någon har varit emot mig. Jag har alltid känt mig välkommen av mina kollegor på mina jobb.
Att byta land:
– Om man får en chans någon annanstans i världen så är jag inte rädd för att flytta. Det har mitt jobb lärt mig. Jag är mindre rädd för den typen av förändring.
Besöken i hemlandet:
– Jag har rest tillbaka fem gånger sedan jag flyttade hit. Varje gång ägnar vi de första dagarna åt att prata, jag, mina föräldrar och mina syskon. Sedan tittar resten av släkten förbi.
Det bästa med Sverige:
– Att man kan lösa mycket med bara ett telefonsamtal. Kö-systemet är också bra.
Gör om tio år:
– Jag vill gärna fortsätta jobba med människor som kommer till Sverige. Gärna på ett större ställe än det som finns här i Ulricehamn.
– Det är svårt för alla i början men med tiden anpassar man sig, säger Adel Taha.
Han är språklig och kulturell coach på etableringscentret Kugghjulet i Ulricehamn. Själv kom han från Irak till Sverige för nära tolv år sedan. Då var han nygift, hans fru har rötterna i Irak, men hade bott i Sverige sedan hon var fem år. Hon lotsade honom in i det svenska samhället och han fick jobb direkt som tidningsbud. Sedan blev han lagerarbetare på ett fraktföretag och till slut hamnade han i Ulricehamn på det arbete han har nu.
På Kugghjulet blir han en livlina mellan det gamla och nya för de nytillresta flyktingarna. De kan inte språket, har lämnat kvar släktingar i det gamla landet och känner inte till det nya samhället. Språket är det största problemet. Utan det kan de inte ta kontakt med svenska myndigheter, försäkringsbolag eller bostadsföretag.
Ibland kan det komma ett reklambrev hem på posten som förbryllar.
– Men jag har sagt att de bara får ringa hem på kvällarna om det är akut. Det fungerar ganska bra, säger han.
Svårast att förstå för flyktingarna är hur allt i Sverige är reglerat. Det tar till exempel tid att få träffa en specialistläkare, vilket kan vara frustrerande, och här står man i kö. Med liten lapp i handen.
– Och säger man klockan åtta, så är det klockan åtta som gäller.
Han konstaterar att han träffar väldigt många olika människotyper i sitt arbete. Det är stimulerande.
– En del är rädda, andra människor vågar, en del kan väldigt mycket och många löser allting själva. Det är spännande.
Själv trivs han i Sverige. Men inte till hundra procent.
– Jag har min familj kvar i Irak. Och mina vänner. Varje gång jag åker tillbaka är jag glad och förväntansfull när jag kliver av planet, men när jag går på igen, är mitt hjärta fyllt av sorg. Jag vet att jag kommer sakna min kära igen.
Anette Westerlund
anette.westerlund@ut.se
Telefon: 0321-262 16
De kommer snart in i systemet och vet hur de ska utnyttjas, var så säkra på de. Värsta av allt är ju att de som verkligen behöver komma hit , aldrig kommer hit.
Hej S.B!
Jag blir nyfiken på vad du menar när du tycker att de som verkligen behöver komma hit, aldrig kommer hit? Känner du till att Ulricehamns kommun har gjort en stor insats för palestinska kvotflyktingar de senaste åren? Det handlar om människor som tvingats fly sina hem, och som fastnat i flyktingläger på vägen. Människor som UNHCR (FNs flyktingorgan) hjälpt ut ur de läger de befunnit sig. Flertalet av de som kommit till Ulricehamn har suttit fast i tre år i tältläger utan annan mat, vatten och sjukvård än den som UNHCR kunnat bistå med.
Undrar också vad du menar med att utnyttja systemet... Senast vi kontrollerade var ca 86 % av de som kommit de senaste åren självförsörjande (genom arbete)... De betalar alltså skatt på samma sätt som jag antar att du gör.
Vill du ha mer information är du välkommen att höra av dig! Du når mig genom kommunens växel.
mvh
Kristina Åhslund
Flyktingsamordnare i Ulricehamn
Givetvis framhåller Kristina höga siffror när det gäller såna här frågor, allt annat hade ju setts som ett misslyckande i hennes arbete som flyktingsamordnare. Frågan är hur sanna dessa siffror är? Vore trevligt med en helt oberoende källa som påvisar samma siffror.
Jag jobbar själv på en av Ulricehamns största industrier och de senaste tio åren har vi inte haft EN enda anställd som har en bakgrund som flykting. Jag frågade även en bekant som arbetar i en annan fabrik, även den är bland de största arbetsgivarna inom kommunen, om han har någon vetskap om att en flykting jobbat där och det kunde han inte minnas att det gjort.
Så vart jobbar alla dessa flyktingar? Jag antar att man borde finna dem inom industrin för de kliver ju knappast in som färdiga läkare eller advokater. Jag tror Kristina presenterar rena fantasisiffror för att det gynnar henne själv.
Tala då om vad invandringen kostar oss skattebetalare i Ulricehamn.
Du Kristina, jag väntar fortfarande på svar på min fråga, har du inte kurage att svara mig eller,,,,,?
Hej Kristina,
Det kanske vore dags att du slutar med ditt låtsasjobb och kanske även du tar en anställning i industrin och därmed själv också bidrar till välfärden. Sedan tycker jag du borde svara på de frågor du får.
Vad händer när flyktingkvoten är fylld?
Fortsätter kommunen att ta emot flyktingar...och i så fall varför?
Är det för att personalen på Kugghjulet och SFI ska ha sysselsättning så inte de också blir arbetslösa...?
Ibland så undrar man...samtidigt som många i Ulricehamn är arbetslösa.
Ber om ursäkt att ni inte fått något svar av mig. Jag har varit sjuk under en längre period. Såg av en slump nu att ni skrivit. Frågor ni känner att ni inte fått svar på är ni hjärtligt välkomna att höra av er till mig om. Ni når mig genom kommunens växel. Jag träffar er gärna!
För att svara Bertil om kvoten: Ulricehamn har avtal om 60 flyktingar per år (alltså inte 60 vuxna flyktingar utan det inkluderar även barnen. Det blir ca 10 - 15 hushåll. Så snart vi ser att vi troligen når detta (då har vi också räknat in anhöriga som vi vet är på väg från hemlandet) så avböjer vi fortsatt inflytt. Ibland händer det dock att människor som fått uppehållstillstånd själva flyttar in i Ulricehamn, och det kan vi inte neka dom. Om det är fler funderingar du har Bertil, så är du liksom Lena, Stig, Ifrågasättaren och alla andra välkomna att höra av sig genom kommunens växel.
Med vänliga hälsningar och en förhoppning om en fröjdefull jul
Kristina Åhslund
Flytktingsamordnare
Ulricehamns kommun
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (48 ST.)
ANNONSERA
© Ulricehamns Tidning. Allt material på UT.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
