Ulricehamn störst efter omräkningen

Nyheter 2012-03-13 | Uppdaterad 2012-03-13

Statistiska centralbyrån har slipat på hur man räknar areal. Resultatet blev att Ulricehamn, med minsta möjliga marginal, nu går om Falköping som Västra Götalands till ytan största kommun.



Om man räknar landareal får väl tilläggas, eftersom vi annars är distanserade av Vänerkommunerna Lidköping och Mariestad samt havskommunen Tanum.
Ett annat resultat av översynen är att byrån nu har försökt gå till botten med våra exklaver, det vill säga områden som geografiskt ligger utanför den kommun de tillhör.
Ulricehamn har två exklaver, den ena är fyra hektar stor och den andra två. Båda ligger i Borås. Tranemo har en exklav som är en hektar stor och syns på kartan här nedan.
I Tranemo är saken lite komplicerad, för där har Jönköping en enklav i Tranemo. Fast i Tranemo är ju samma område en exklav. Till råga på allt har Tranemo sedan en enklav i exklaven, en liten fluglort på kartan bara egentligen. Rörigt? Definitivt. Men det klarnar när man ser kartan här bredvid.
Dock är det inte alla enklaver man har koll på. Smaka på den här meningen från rapporten:
"Totalt finns det 790 exklaver med en kommuntillhörighet. Ytterligare 23 områden har inte gått att koppla samman med kommuntillhörighet då de är klassade som outredda av Lantmäteriet. Dessa räknas som okända."
Kanske något av en chock för en del, att i byråkratiska, kontrollerade Sverige finns det 23 områden som man inte vet vilken kommun de tillhör.
Är det verkligen så?
– Ja, man vet bara vilken länstillhörighet de har men inte vilken kommun de tillhör, säger Tina Hodell som har arbetat med rapporten.
Frågan är då om man slipper kommunalskatt om man bor i ett sådant här område?
Vilket är en intressant fråga, säger Tina Hodell. Hon vet faktiskt inte. Dock är alla dessa områden mycket små och obebodda. I de flesta fallen är det så att de tillhör en av två möjliga kommuner och man vet inte vilken.
– Det är ett himla gytter det där med exklaver.
Vad omräkningen av Sveriges areal kan få för konsekvenser vet hon inte exakt. Men en möjlig konsekvens är att det påverkar befolkningstätheten, vilken räknas utifrån arealen. Men det är inga stora förändringar det handlar om.
Dock blev hon faktiskt ganska förvånad när hon såg resultatet första gången.
– Min reflektion var, oj, vilken skillnad det blev på riket.
Land- och vattenarealer 1 januari 2012, heter rapporten som SCB nu har gjort. Senaste översynen var år 2000. För 2012 har man gjort en mer noggrann genomgång. Att Sveriges yta förändras kan tyckas konstigt men det beror på flera saker.
SCB har den här gången haft tillgång till mer detaljerade data. Dessutom har vattenarealer förändrats, genom till exempel landhöjning, erosion, indämningar, igenväxning och sjösänkningar. Det handlar också om att man bygger stad där det tidigare var vatten.
Det handlar också om att man använt en ny beräkningsmetod. Tidigare utgick man från en så kallad kartesisk metod, där man utgår från en plan yta. Nu har man istället använt en metod där man tar hänsyn till jordens krökning. För hela Sverige gör det en skillnad på en halv procent.
De noggrannare mätningarna tillsammans med den nya metoden har gjort att Sverige nu har en landareal som är 3 000 kvadratkilometer mindre än vid den förra beräkningen. En minskning med 0,7 procent.
Ulricehamn har minskat från 1051 kvadratkilometer till 1 046. Men Falköping har alltså minskat mer, från 1 057 till 1 045.
Kartbilden över Tranemo och Jönköping, strax söder om Åremma kvarn har fått tjäna som exempel i rapporten på hur det kan se ut med exklaver och enklaver i landet.



Kommentarer


Huvudnyheter just nu