Annons
Nyheter

Tre röster om fiber

Fiber är billigt för att vara viktig infrastruktur. En del villahushåll riskerar att halka efter i utvecklingen. Det är några av svaren när UT frågar tre personer från branschen om fiber.
Nyheter • Publicerad 16 januari 2014

Patrik Sandgren från Bredbandsforum

Bredbandsforum arbetar med att genomföra regeringens nationella strategi: nittio procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till minst 100 megabit år 2020. Alla hushåll och företag bör kunna tillgodogöra sig elektroniska samhällstjänster och samhällsservice via bredband.

Annons

Ökar villan i värde med fiber?

– Det är ju så att fiber inte sänker värdet på villan. Fiber är den mest framtidssäkra bredbandstekniken som finns i nuläget, det finns inga fysiska begränsningar för vilka tjänster du kan köra. Jag har hört anekdoter från mäklare om att det är en viktig fråga för deras kunder, att det är något man frågar efter. Man skriver ut det i en del bostadsannonser. Det finns igen renodlad statistik men det bidrar helt klart till att huset blir lättare att sälja.

Hur vet man att det är värt investeringskostnaden?

– Det finns olika sätt att se på det. Dels kan man se det som en stor utgift, dels kan man se det mer positivt. Som i relation till vad det kostar att dra in annan infrastruktur i huset. Att dra in kommunalt vatten och avlopp kan kosta upp till hundra tusen kronor. Sedan ska man tänka på att det är en investering man har hela livet eller hela tiden man bor i villan. Det är en investering, inte en kostnad. Man förbättrar kommunikationsmöjligheterna. I många villor är telefonledningarna slitna och gamla.

Går det inte att ha mobilt nätverk istället?

– Fiber är väldigt mycket bättre, mer robust. Det finns stora utmaningar med det trådlösa. För det första är kapaciteten begränsad. Det problemet har du inte med fiber, där har du en egen motorväg in i fastigheten. Det är svårt att garantera kvaliteten på det trådlösa nätet. Kvaliteten varierar beroende på väder och vind eller antalet användare. Dessutom finns det ofta ett tak för hur mycket du kan använda din mobila bredbandsuppkoppling. Är det många i hemmet som använder uppkopplingen äts taket upp och du kanske inte kan se på tv som du vill eller liknande.

Är det då inte statens uppgift att hjälpa till mer med utbyggnaden?

– Vi har ju en avreglerad marknad. Men samtidigt finns det ett lagkrav på att alla hushåll i Sverige ska ha möjlighet att erbjudas en uppkoppling. Det ska alltså gå att kräva att få det av den största aktören. Men det ska vara en rimlig begäran. Sedan finns det en pågående diskussion kring bredbandsstödet, var slutar marknaden och var börjar statens ansvar för att komplettera med åtgärder. Där har vi fiber till byn-projekt och liknande som lockar marknaden längre ut från tätorterna. Gränsen är verkligen flytande och beror på det lokala engagemanget man kan uppbåda.

Vad ska man då tänka på som konsument om man blir erbjuden att få in fiber i huset?

– Det kan ju vara värt att tänka på att man kan få ner priset om man är fler som ansluter sig. Man kan binda upp sig länge hos en leverantör och kanske få en lägre kostnad, eller så kan man ha kvar sin valfrihet och då kanske det kostar mer. Man ska vara medveten om det valet.

Annons

Finns det ett problem att en del på små orter upplever ett stort socialt tryck att lägga ut mycket pengar på något de inte tycker sig behöva?

– Även där kan man välja att se det från flera håll. Det kan också finnas de som vill vara med men exkluderas eftersom de bor långt bort och drar upp kostnaden. Även om man själv inte är intresserad måste man tänka på vad som händer när man vill sälja huset, och man måste tänka på tidsperspektivet, att många tjänster kommer att finnas på internet. Jag tänker på möjligheten till hemsjukvård och samhällstjänster. Dessutom tror jag att det respekteras om man inte vill vara med. Men det är ingen lätt fråga.

Finns det en risk för en ökande digital klyfta när en del skaffar fiber och andra inte hoppar på tåget?

– Det finns alltid en risk för en digital klyfta. Men det finns en medvetenhet om det och man bevakar frågan. Det finns en medveten politik att utjämna både inom tätorter och mellan städer och landsbygden. Den stora utmaningen ligger för närvarande mellan stad och land. För i tätorter finns ofta flera olika tekniker att använda men på landsbygden finns ofta bara fiber.

Andreas Everstedt från Telekområdgivarna

Telekområdgivarna ger opartisk och kostnadsfri hjälp till konsumenter om abonnemang för TV, telefoni och bredband. Verksamheten finansieras av operatörerna och de flesta stora är med.

Hur vet man om det är värt kostnaden att skaffa fiber?

– Det här är en svår fråga för många. Det är en ganska stor införskaffningskostnad. Samtidigt kan det höja värdet på fastigheten. Men det finns ingen undersökning som tydligt visar om det är så. Man ska fundera igenom vilka alternativ man har och ställa dem mot varandra.

Vad säger du till dem som tycker det räcker med mobilt bredband?

– Mobilt är ju i grunden ett komplement till det fasta och inte en ersättning, det är viktigt att komma ihåg som konsument. Många blir nog besvikna om de förlitar sig bara på det mobila.

Annons

Vad ska man tänka på när man får ett erbjudande om att skriva på ett avtal om att dra in fiber i huset?

– Det som är viktigt i grunden är att man undviker exklusivitetsavtal. Vissa leverantörer kanske erbjuder fiber och så har de ensamrätt att leverera tjänster. Det kan vara lockande att kanske få installationskostnaden sänkt på det sättet men då binder man upp sig. Det finns risker med det. Det kan vara långa bindningstider. Om man sedan är missnöjd har man ingen möjlighet att få en annan operatör. Som alltid, läs villkoren noggrant, allt finstilta, i lugn och ro. Ta inga förhastade beslut, skriv inte på något för snabbt. Jämför, om det är möjligt, med vad du har för alternativ på din adress.

Mikael Ek från Svenska stadsnätföreningen

Svenska Stadsnätsföreningen är en oberoende intresse- och branschorganisation för Sveriges stadsnät. Organisationen arbetar för att stödja medlemmarna att skapa öppna framtidssäkra stadsnät.

Varför ska man skaffa fiber till stor kostnad om man har en bra lösning i dag med mobilt bredband eller via telefonjacket?

– Fiber är den nya generationens infrastruktur för att kunna leverera med hög kapacitet. Det kommer behövas. Vi som individer, som konsumenter, konsumerar stora mängder datortrafik. I dag kanske vi tittar på tv på nätet och liknande, men om bara några år kommer stora delar av den offentliga sektorn att leverera tjänster via nätet. Det handlar om omsorgen, kulturen och skolan. Ofta finns det flera personer i ett hushåll och var och en förbrukar en hel del kapacitet. Den kapaciteten kommer inte kopparnätet och inte heller mobilnätet kunna leverera.

Kommer inte mobilnätet räcka till?

– I många fall nej, men sedan är det så att det inte är det ena eller det andra. Vi är ofta på rörlig fot och då är det mobila bredbandet ett bra alternativ. Sedan är nackdelen med mobilt bredband att det är delat. Du delar det med flera andra. Är det då flera som förbrukar mycket går det inte bra. Det fenomenet har du inte i fibernäten.

Vad ska man tänka på som konsument när man får erbjudanden om fiber?

– Det är viktigt att man inte binder upp sig till någon speciell operatör i nätet. Det ska finnas valfrihet, ett öppet nät. Men jag vågar påstå att i de flesta fall erbjuds en öppen nätlösning. Det är nog bara Telia som erbjuder exklusiva lösningar där man binder upp sig på flera år. Men i gengäld får man då ofta rabatt på inträdeskostnaderna. Det finns för och nackdelar. Man ska skilja på biten med en fiberinfrastruktur. Det är ett erbjudande i sig. Sedan ska någon köra sina tjänster i den infrastrukturen. Det är ett annat erbjudande. Jag tycker det är viktigt att man får en valfrihet, att man kan välja olika leverantörer.

Annons

Kommer värdet på mitt hus öka om jag installerar fiber?

– Det finns inga vetenskapliga undersökningar. Men vi hör från våra medlemmar och i en del fall från mäklare, att i ett område där en villa har fiber och en annan inte kan det skilja mellan femtio- och sjuttiofemtusen kronor på i princip samma hus. I vissa mindre attraktiva områden kan fiber vara skillnaden som gör att ett hus går att sälja. Visst ser man en skillnad, att ett hus med fiber är mer attraktivt än ett utan.

Om nu fler samhällsfunktioner kommer ske över internet borde väl staten ta ett större ansvar för att även landsbygden får bredband?

– Jag skulle vilja säga att staten inte gör speciellt mycket när det gäller att hjälpa hushållen att få fiber. Det finns stöd till landsbygden och för flerfamiljshus i tätorter är det inte så dyrt att få fiber, men har du en normal villa i en tätort får du inga bidrag mer än att du kan använda visst rotavdrag, men det är en avgränsad liten del.

Finns det en risk att fiberutbyggnaden cementerar en digital klyfta i samhället mellan de som har bra internet och de som har dåligt internet?

– Vi ser en uppenbar risk att det finns villahushåll som kommer efter i bredbandsutvecklingen. Snittpriset när en aktör bygger i ett område är 20 000 kronor. Ser man på medelinkomsten för ett hushåll är det en väldigt stor kostnad att dra in fiber i en villa. Vi tror att man måste öka incitamenten för den grupperingen som riskerar att hamna efter.

Bredband är ett samlingsnamn för många olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till internet med hög hastighet. Det finns ingen officiell gräns för vad som får kallas bredband eftersom utvecklingen riskerar att göra en sådan gräns inaktuell.

Bredband kan användas till att surfa på internet, se på tv eller ringa.

Vanliga sätt att få bredband är via telefonjacket, via ett fibernät eller via kabel-TV-nätet.

Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla fasta bostäder och verksamhetsställen på rimlig begäran ha möjlighet att få så kallat funktionellt tillträde till internet. Regeringen har satt en gräns för vad som ska anses funktionellt och den gränsen är för närvarande 1 megabit per sekund.

Anders Rosenberg
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons