Nyhetstips: 0321-262 31 red@ut.se
Växeln: 0321-262 00 ut.se@ut.se
Nyheter 2012-02-03 | Uppdaterad 2012-02-03
Förslaget att stänga tre skolor i Ulricehamns kommun har ingen koppling till vad eleverna i dessa skolor har uppnått för resultat.
I diskussionen efter förslaget att stänga tre skolor förekommer uppgifter om att det resultat som presteras vid mindre skolor haft betydelse för beredningens slutsatser.
Men så är det inte, enligt flera skolansvariga som UT pratat med.
– Visst har vi sett små skillnader mellan olika skolor då och då. Men det finns inte något mönster som visar att små skolor generellt skulle prestera sämre än vad större skolor gör, säger Thomas Carlsson, som är utvecklingsledare vid lärande.
Så den som påstår att eleverna presterar olika, beroende på vilken skola de går på, har fel?
– Visst kan det variera lite, från år till år. Men, som sagt, något mönster över tid som visar att en viss skola presterar bättre eller sämre än någon annan kan vi inte utläsa, säger Thomas Carlsson.
Till grund för att bedöma kvaliteten finns resultaten av de nationella proven.
Fram till 2010 har nationella prov genomförts för elever i årskurs tre och årskurs fem. Det är kunskapen i ämnena svenska, matematik, engelska samt svenska som andraspråk som mäts.
Från i år gäller i stället att nationella prov genomförs för elever i årskurs tre och sex.
Faktorer som resurser samt lärares behörighet har naturligtvis också spelat roll för de resultat som har uppnåtts.
– I detta sammanhang spelar elevantalet vid de enskilda skolorna en viss roll. Men den så kallade resursfördelningsmodellen som vi arbetat utifrån, innebär att man tar hänsyn till behoven vid små skolor. Vid behov har man alltså möjlighet att tillföra mer resurser till dessa skolor, säger Anne-Marie Stenson, verksamhetschef för skolområde Syd.
Viktigt i sammanhanget är också att förslaget från beredningen för lärande tar sikte på framtiden. Särskilt är det kraven i nya skollagen som inverkat på beredningens förslag. De resultat som presterats vid skolorna under senare år har alltså inte vägts in.
– Jag medverkade vid ett brukarråd i Dalum nu i veckan. Där uppfattar man inte förslaget som någon kritik vare sig mot resultaten i skolan eller mot personalens insatser, säger Elisabeth Johansson, verksamhetschef för skolområde nord.
Trygghet i skolan är också ett begrepp som diskuteras i efterdyningarna av beredningens förslag. Att elever generellt skulle uppleva större trygghet på små skolor kan inte utläsas ur de senaste attitydunderökningar som genomförts (se faktaruta).
Så börjar man då ta fram siffror på att det inte finns stöd för påståendet att liten skola är sämre. Detta har jag med stöd från ett antal forskares undersökningar hävdat länge Att man nu vill lägga ner små skolenheter är mer en fråga om något helt annat. Frågan är vad? Går man på ett lösryckt tyckande eller söker man stöd i en lag som inte ger det uttalade stödet för påståendet att man måste haett visst antal sationerade behöriga lärare...etc...
Det är ju så att lägger man ner skolor så tar man bort en faktor för den kommundelens utveckling något som påtalats i stort sett i alla de kommuner där skolnedläggningar idag är på tapeten. Frågan ställer jag återigen.. Vad är det vi egentligen vill..?
Kollade på kommunalfullmäktige på webben. Centern har ju lurat alla i Älmestad när de lovat göra allt för att öppna skolan igen och sen inte brytt sig. Populism. Nu funkar det ju bra Ändå står det i UT. Men det borde ge dom andra orterna en tankeställare.
Fatta nu att det inte är så mysigt i alla små skolor. Allt är inte fel i stora skolor som en del påstår. Duktiga lärare är viktigt. Finns dom bara på de små skolorna? I alla fall tycks en del politiker tro det. Centern, med Ulf Svensson, läs i tidningen!
lilla mårdaklevs skola i regionfinalen i vi i 5:an.
Små skolor ger mycken energi! följ och begrunda
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (49 ST.)
ANNONSERA