"Jag ser bara positivt med fiber"

Nyheter Artikeln publicerades

En fiberutbyggnad på landsbygden kan stärka gemenskapen och framtidssäkrar fastigheterna. Det säger Bengt-Göran Andersson, chef för IT och fibernät på Ulricehamn energi AB.

Han ser egentligen bara positivt på den aktivitet som just nu sker på landsbygden i Ulricehamns kommun där människor går ihop och bildar föreningar för att ideellt bygga ut fiber.
– Dels stärker man gemenskapen bland folk när man går ihop och jobbar tillsammans för något. Dels blir det bra kommunikationer som är framtidssäkrade så långt det går för framtida tjänster som till exempel sjukvård och trygghet för äldre.
Han säger att det just nu är sju eller åtta grupper på landsbygden i kommunen som har kommit längre än att bara prata om det, det vill säga att man har bildat en förening och kanske lämnat in en bidragsansökan.
Dessutom är det fyra eller fem grupper som håller på att starta upp.
En orsak till att utbyggnaden på landsbygden verkar ha tagit fart tror Bengt-Göran Andersson kan vara att många upptäcker att kopparnätet riskerar att bli allt sämre.
– Frågar du mig så har kopparnätet inte så hemskt lång tid kvar. Man investerar inte i nätet. Det är inte så långt borta att man lägger ner telestationer.
Bengt-Göran Andersson tror att det är nödvändigt för människorna på landsbygden att ta saken i egna händer. Han jämför med utbyggnaden av annan infrastruktur, som el och vägar, som i viss mån krävde ideella insatser på landet.
– För att man ska få vissa grejer på landsbygden tror jag att man måste gå ihop.
Bengt-Göran Andersson säger att man gärna får vända sig till honom i inledningsskedet för att få råd och svar på frågor. När det gäller landsbygden och fastighetsägare som går ihop brukar han tipsa dem om ett par saker. Det första är att man snabbt ska bilda en ekonomisk förening och lämna in en ansökan om bidrag. Detta eftersom väntetiden är lång.
– De som ligger först i Ulricehamns kommun ligger på plats 83 nu. Om inget inträffar med mer pengar från staten eller så kommer de inte få bidrag 2014 utan tidigast 2015. Därför är det viktigt att man fort bildar förening och lämnar in en ansökan.
En del vill inte ha fiber eller har inte råd. Finns det någon risk att man cementerar en digital klyfta när man bygger ut så här?
– Risken finns. Men när jag är ute och pratar om det här i bygdegårdar och på andra platser betonar jag mycket starkt att man måste tänka på de som inte går med nu. Man måste bygga så det är enkelt att ta med dem senare.
Frågan är om en del kan känna sig tvingade att gå med eftersom grupptrycket kan bli starkt på landet. Bengt-Göran Andersson tror att det kan vara så i vissa fall. Och han betonar att man i byalagen och föreningarna måste bemöta alla med respekt.
– Det är inget tvång att gå med. Den som säger nej måste respekteras, man får ju inte bli osams över sådant här. Sedan kan det ju faktiskt vara så att den som säger nej är en viktig markägare där man ska dra kabeln och då kan han ju sabba hela projektet om man blir osams.
Överhuvudtaget betonar Bengt-Göran Andersson valfriheten. Även när det gäller att näten ska vara öppna och inte låsta till en operatör.
– Man ska få bestämma helt själv dels om man vill vara med, dels vem man vill bli ansluten till och hur länge. Det är fel väg att gå att låsa det till en leverantör. Man ska kunna byta om man är missnöjd.
Det kan också finnas sådana som inte har råd, men där tror Bengt-Göran Andersson att man kan få god hjälp av banken genom till exempel ett förmånligt lån.
Men ute på landsbygden brukar det i alla fall inte vara någon som ifrågasätter behovet och hänvisar till det mobila nätet.
– När jag är ute och pratar om fiber brukar jag börja mötet med att testa hur det är med min telefon. Det är inga hisnande siffror och det vet ju de som bor på landet. Där är man fruktansvärt medvetna om hur det fungerar med det mobila.