Annons

Bilden av ett jämställt arbete börjar i tanken

I styrelserummet, i modevärlden och på bygget – resultatet blir bäst när kvinnor och män jobbar sida vid sida och tänker medvetet på genus och mångfald. Det säger både statistiken och de personer BT har intervjuat.
Borås • Publicerad 29 november 2017
För Johanna Winther på modellagenturen Ardour Agency sitter det i ryggmärgen att inte framsälla modeller på ett könsstereotypt sätt. Här under en fotografering med modellen Rrezarta Rexhepi.
För Johanna Winther på modellagenturen Ardour Agency sitter det i ryggmärgen att inte framsälla modeller på ett könsstereotypt sätt. Här under en fotografering med modellen Rrezarta Rexhepi.

Hon utför samma jobb som sina manliga kollegor. Det fysiska arbetet har aldrig inneburit några problem. Men just i dag känns det tungt. När Anna Nyberg sätter sig på huk och vidare till knästående gör det rejält ont i rumpa och lår. Det är måndag förmiddag, och lördagens tävling i crossfit på fitnessmässan på Åhaga gör sig påmind. Två dagar tidigare kom hon och hennes medtävlande på andra plats när de bland annat utförde lyft med betongstenar och frivändningar med skivstång. Även den som tränar styrka, snabbhet och smidighet sex dagar i veckan kan alltså få träningsvärk.

Anna Nyberg doppar penseln i den vita burken och börjar försiktigt stryka färgen längs ett fönster. Sedan några månader tillbringar hon merparten av sin arbetstid med renoveringar på högskolan. Just nu är det ett kontorslandskap på åttonde våningen som håller på att spacklas, slipas och strykas. Då och då passerar kollegor, alla män, i arbetskläder och utrustade med olika verktyg.

Annons

Hon är van att vara ensam tjej på jobbet. Inför valet till gymnasiet vägde hon mellan idrottsprogrammet och bygg- och anläggningsprogrammet där måleri ingår. Valet föll på det senare.

Anna Nyberg trivs i det mansdominerade målaryrket.
Anna Nyberg trivs i det mansdominerade målaryrket.

– Min pappa är snickare och en kusin till mig gick bygg då, så det kändes ganska naturligt. Jag har svårt att sitta still och vill hellre ha ett jobb där man får röra på sig, förklarar hon.

Själv ser hon det inte som ett problem att vara enda tjejen på en manlig arbetsplats. Men visst vore det bra med en jämnare fördelning, tillägger hon. Jargongen i lunchrummet blir lite mildare när hon är där, det har hon förstått. Samtidigt trivs hon med den raka kommunikationen mellan hantverkarna.

– Ibland får man kanske bevisa att man klarar lika mycket som killarna. Man får vara hård tillbaka. Men jag skulle inte vilja jobba på ett ställe med bara kvinnor, som inom vården eller så. Då tror jag att det lätt kan bli tjafsigt.

För några veckor sedan medverkade Anna Nyberg och en kollega vid en inspelning till TV-programmet Arga snickaren, som snart sänds i TV5. Under fyra dagar fick de inför kameran spackla, gipsa, måla och tapetsera en utbyggnad. Hon beskriver det som nervöst men väldigt roligt. Och att kvinnliga hantverkare lyfts fram ser hon som en bonus.

– Det måste synas att det finns kvinnor i de här yrkena. Det behövs förebilder så att yngre tjejer ser att det går, säger Anna Nyberg.

Hennes chef, Joakim Törnblad, är vd för Magnus målarn med totalt 30 målare. 29 av dem är män.

– Vi tampas dagligen med att få fler tjejer att utbilda sig till målare. Det blir en positiv utveckling när man får in kvinnor på en mansdominerad arbetsplats. Byggbranschen har ju en viss jargong, men vi märker att det blir mer ordning och reda och ett sundare arbetsklimat när man får in kvinnliga anställda.

Vad beror det på, tror du?

– Många tänker nog till hur man beter sig och uttrycker sig. Det blir en positiv effekt, säger Joakim Törnblad.

Annons

Men om fler kvinnor ska lockas till målaryrket och andra hantverksyrken krävs insatser på bred front, anser han. När tillfälle ges uppmanar han branschorganisationen Måleriföretagen att prioritera frågan.

– Det här borde upp på högre instans om det ska få genomslag.

Bättre arbetsklimat och ordning och reda – de effekterna ser alltså byggbranschen när kvinnor och män arbetar tillsammans. Men det finns ännu fler fördelar med heterogena arbetsgrupper. Det hävdar Marianne Nordmark som är en av fyra medförfattare till boken Samspelet i styrelserummet – smarta drag för framtiden. Boken kom ut i våras, och gavs ut för att författarna upplevde att det fanns en lucka i litteraturen om effektiva styrelser.

Enligt Marianne Nordmark ger mångfald lönsamma företag.
Enligt Marianne Nordmark ger mångfald lönsamma företag.

– Vi skrev den för att vi kände att det saknades något på marknaden. Det finns böcker om styrelsearbete som riktar in sig på ren formalia som aktiebolagslagen och liknande, men ingenting om hur styrelser bör vara utformade och arbeta för att bolaget ska uppnå bäst resultat, säger Marianne Nordmark.

Hon är en av utbildarna i Säkra kvinnor styrelsebalans, en organisation som startade 2014 för att skapa samhällsdebatt och ökad förståelse för vikten av balanserade styrelser och ledningar.

Allra bäst blir det om styrelsen består av kvinnor och män i olika åldrar, med olika bakgrund och med kompetenser som kompletterar varandra. En balanserad styrelse, sammanfattar författarna, är alltså mer än att ledamöterna ska utgöras av minst 40 procent kvinnor, vilket annars är begreppet när man talar om bolagsstyrelser. Men det går inte att komma ifrån att genusbegreppet är centralt i diskussionen. När börsens vanligaste styrelseledamot heter Anders, är född 1953 och är ekonom från Handelshögskolan i Stockholm, då blir könsskillnaden extra tydlig.

Ni skriver att ”Anders” kommer att dominera det svenska näringslivets ledarskikt under många år framöver. Vilka konsekvenser får det?

– Man kan vända på det och säga att när man har en styrelse med en så stor blandning som möjligt av ledamöterna kan man belysa frågor ur olika perspektiv. Det ger mycket mer än om man är åtta, tio likadana runt styrelsebordet, säger Marianne Nordmark.

Hon är förutom ekonom även utbildad beteendevetare. Hon vet varför vi agerar som vi gör. Konformitet, förklarar hon, är något människan strävar efter. Vi vill helst omge oss av personer som liknar oss själva. Det är tryggt och bekvämt att vara med människor som tycker som vi och inte säger emot alltför mycket. Och det är därför Anders, 53, gärna rekryterar en annan Anders, Lars, Göran, eller möjligtvis en Fredrik eller Mikael som liknar Anders när han själv var yngre.

– Alltför ofta väljer man någon som liknar en själv. Om ägaren dessutom sitter i styrelsen kan det bli känsligt, tillägger Marianne Nordmark.

Annons

Hon betonar att genus i styrelser inte enbart är en rättvisefråga. Det handlar minst lika mycket om ekonomi. Bolag med balanserade styrelser gör bättre resultat, enligt färsk forskning. En studie som revisions- och konsultföretaget Grand Thornton genomförde 2015 visar att företag med kvinnor i styrelsen presterar bättre än företag som endast har manliga ledamöter.

Det beror inte bara på att kvinnorna bidrar med sin egen kompetens. Men med kvinnor höjs nivån hos hela styrelsen. Enligt bland andra forskarna Johanna Rickne och Olle Folke vid Insitutet för näringslivsforkning, innebär könskvotering att medelmåttiga män ersätts med både män och kvinnor med högre kompetens. Detta eftersom de så kallade medelmåttiga männen inte längre kan sitta kvar med hjälp av stöd från likasinnade.

Norge var tidigt med att 2006 införa kvotering i bolagsstyrelser, en reform som snabbade på utvecklingen. Flera andra länder har inspirerats och delvis hakat på Norge. Här i Sverige har ju diskussionen kommit och gått under åren. Den nuvarande regeringen flaggade för att införa kvotering om inte börsbolagen skärpte till sig, vilket ledde till en viss ökning av kvinnliga ledamöter. I januari i år kände sig den rödgröna regeringen tvungen att dra tillbaka förslaget eftersom alliansen och Sverigedemokraterna inte skulle släppa igenom det i riksdagen.

Hur författarna till Samspelet i styrelserummet ställer sig till kvotering vill Marianne Nordmark inte fokusera på. Det finns argument som talar både för och emot en sådan reform, förklarar hon.

””Mäktiga medelålders män i mörka kostymer. Så tänker sig många en bolagsstyrelse. Och det anmärkningsvärda är inte klichébilden i sig, utan hur väl den ofta stämmer.” /Ur Samspelet i styrelserummet”

Två företagare som är engagerade i jämställdhetsfrågan är Karin Norrlander och Johanna Winther. De har nyligen startat modellagenturen Ardour agency i Borås, där de arbetar med modeller utifrån ett genus- och mångfaldstänk. Målet är att driva ett lönsamt bolag och samtidigt bidra till en bättre värld.

– Vi vill spegla samhället och lyfta frågor på ett sätt som leder till utveckling, säger Karin Norrlander.

Rent konkret kan det innebära att de väljer modeller med olika bakgrund, i olika åldrar och med olika utseenden och funktionsvariationer. Men lika viktigt är enligt dem själva att inte kategorisera människor i män, kvinnor, barn och liknande. Fokus ligger i stället på individer med olika uttryck och egenskaper.

En modell som fotograferas till Ardour agencys hemsida kan alltså inte utgå från att hon eller han framställs på ett sätt som är stereotypt för dennes kön. Men det ska heller inte spilla över på andra sidan.

– Det får inte bli en antites, så att det som anses vara typiskt kvinnligt är mindre värt. Vi strävar efter en bra mix och då behövs alla typer av människor, säger Johanna Winther.

Johanna Winther och Karin Norrlander driver modellagenturen Ardour agency i Borås.
Johanna Winther och Karin Norrlander driver modellagenturen Ardour agency i Borås.
Annons

Kunderna finns främst i Borås med omnejd. Många av företagen vill gynna en lokal modellagentur, och de flesta uppger att de uppskattar den medvetna framställningen av modellerna.

– Det ligger i tiden att tänka på de här frågorna och låta det synas att man är ett inkluderande företag. Vi kommer att se mer och mer av det här framöver. Och det gynnar inte bara den som inkluderas, även den som inkluderar mår bra, säger Johanna Winther.

Kajsa KettilSkicka e-post
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons