Lokala nyheter

Nästan bara män på 28 sidor

Lokala nyheter Artikeln publicerades
Politiken är ett område där den tidigare mansdominansen är på väg att släppa. På riksnivå leds flera partier av kvinnor. På lokal nivå är kvinnorna många, men det sitter män i toppen. Bilden är från ett fullmäktigemöte i Stadshuset.
Foto:Isak Andersson
Politiken är ett område där den tidigare mansdominansen är på väg att släppa. På riksnivå leds flera partier av kvinnor. På lokal nivå är kvinnorna många, men det sitter män i toppen. Bilden är från ett fullmäktigemöte i Stadshuset.

Det är väl som att svära i kyrkan när man jobbar på en tidning, att skriva att man sällan brukar läsa annonsbilagor, men så är det i alla fall.

Ett undantag gjordes i torsdags, när jag fastnade för en ambitiös bilaga i DN, egentligen en tidning, utgiven av stiftelsen Den nya välfärden, som också är en ”tanke– och handlingssmedja”.

Grundare och ordförande är Patrik Engellau, med en bakgrund i tankesmedjan Timbro. Han har tidigare jobbat inom FN, Sida och UD, har skrivit ett stort antal böcker, främst om ekonomi, entreprenörskap, samhälle och politik, är vd i Aktietorget och har även arbetat som forskare vid Institutet för framtidsstudier.

Ett imponerande CV, således, med positivt laddade ord som välfärd, tankar, handling, framtid... Men tyvärr visar sig Engellau i åtminstone ett avseende vara en ganska typisk bevarare av sin generations (han är född 1947) sätt att se på tillvaron.

I tidningsbilagan fanns en rad intressanta texter – om vinsttak i välfärden, höjd skatt för fåmansbolag, myndighetstrots mot upphandlingslagen, bostadspolitik, den svenska välfärdsstaten, migrationspolitik – skrivna av en rad intressanta människor – i det här fallet sådana av manskön.

I stort sett alla texter hade manliga författare och det var nästan bara män på bilderna – 31 för att vara exakt, att jämföra med fyra kvinnor. En kvinnlig skribent hade fått tillträde till denna mansbilaga och då handlade det inte om ekonomi, politik, välfärd eller framtid utan om faran med könssegregering.

Allt detta är naturligtvis ingen tillfällighet. Med lite välvilja kan man kalla det aningslöst, men det är ändå ett bra exempel på att de patriarkala strukturerna – alltså maktmönster som är till männens fördel, där männen har makt och kommer till tals – fortfarande är väldigt påtagliga. När Patrik Engellau ska ge ut en 28–sidig tidning om viktiga samtids–, framtids– och välfärdsfrågor, är det till män han vänder sig.

Många män betraktar inte detta som ett problem. Spelar det egentligen någon roll om det är kvinnor eller män som sitter på makt och inflytande och som hörs i debatten? Kompetensen är det viktigaste, inte könstillhörigheten, brukar det heta.

I denna åsikt ryms uppfattningen att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor, vilket i sig är en märklig inställning, eftersom det finns fler högutbildade kvinnor än män i landet.

Ändå är andelen kvinnor på vd–posten i de svenska börsbolagen futtiga sex procent, liksom andelen kvinnliga styrelseordförande. Ser man till de större företagen i vår bygd är det också extremt få som har en kvinna som vd. Just nu kommer jag bara på Bolon och Lidhs i Dalstorp.

Inom lokalpolitiken i Ulricehamns kommun finns det många kvinnor, men det är män i topp. Fullmäktiges ordförande och vice ordförande är män. Samma sak i kommunstyrelsen, som aldrig sedan kommunen bildades för 42 år sedan har haft en kvinnlig ordförande (kommunalråd).

Förtvivla inte systrar fast vägen verkar lång. Vi kommer dit vi ämnar oss ifall vi inte vänder om” sjöng Hoola Bandoola band 1973. Jo, en bit på väg har vi kommit, men det är ganska långt kvar.