Lokala nyheter

Dubbelt upp när Björnhälsan växer

Ulricehamn ,
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:

Patienterna blir fler och fler. Akuttiderna ryker direkt. För att möta efterfrågan gör Björnhälsan i Ulricehamn stora investeringar och en naprapat blir två.

Artikeln publicerades 11 februari 2016.

Strömmen av patienter ökar för varje år och så har det varit ända sedan Bengt Nilsson etablerade sig som naprapat i Ulricehamn för snart 16 år sedan.

De akuttider han släpper varje morgon försvinner på tio minuter och även resten av dagsschemat är fyllt. Just nu är det extra ansträngt. Efter nio dagar med influensa är det mycket att ta igen.

Men snart lättar trycket. På måndag är det slut med ensamarbete på Björnhälsan, som företaget heter. Ytterligare en naprapat kommer då att göra Bengt Nilsson sällskap i lokalerna på Järngatan 4 i Ulricehamn.

– Det ska bli skönt att bli en till, Malin blir en stor tillgång och det är en styrka för Björnhälsan med en kvinnlig naprapat. Alla kvinnliga patienter är inte bekväma med att bli behandlade av en man; för invandrare kan det vara väldigt känsligt eller i princip otänkbart, säger han.

Hans nya kollega heter Malin Gollwitzer och kommer närmast från ett naprapatjobb i Jönköping. För många är hon säkert känd som fotbollsspelare i Nittorps IK. Hon och Bengt Nilsson kommer att arbeta tillsammans under namnet Björnhälsan, men båda som egenföretagare.

Med ytterlligare en naprapat under samma tak ökar möjligheterna att ta emot fler patienter. De stora investeringar som Bengt Nilsson har gjort de senaste åren bidrar till samma sak.

För tre år sedan var det en shockwave–maskin (stötvågsbehandling), samma utrustning som används inom sjukvården för att skjuta sönder njur– och gallsten. En naprapat använder den, fast med lite mildare stötvågor, för att behandla exempelvis ledbandsskador, axelskador, tennisarmbåge och hälsporre.

Den senaste satsningen är en maskin för diagnostiskt ultraljud, för att kunna se bland annat skador på mjukdelar, bristningar och hälseneskador (samma sorts maskin som en barnmorska har för att följa ett fosters utveckling).

– Det var en investering på ungefär en miljon, nästan lika mycket som en årsomsättning för mig, men den kommer att betala sig på sikt, säger Bengt Nilsson.

För att få kalla sig naprapat måste man vara legitimerad av Socialstyrelsen. För det krävs godkänd fyraårig utbildning vid Naprapathögskolan eller motsvarande utbildning utomlands – plus ett års praktik inom svensk hälso- och sjukvård. En legitimerad naprapat arbetar sedan enligt samma regelverk som övrig hälso- och sjukvårdspersonal.

Men på frågan om sjukvården remitterar patienter till naprapater blir Bengt Nilssons svar nej.

– Det kan man göra, men gör det inte. Trots att vi har kunskaper som inte finns där och trots att forskning visar att vi är betydligt mer kostnadseffektiva än ortopeder, säger han.

Han efterlyser en helhetssyn, där olika yrkesgrupper – läkare, naprapater, fysioterapeuter och andra – samverkar för att ge den allra bästa vården när människor söker hjälp för smärta och värk.

– Det viktigaste är att vi placerar patienten i centrum, säger han.

fakta

Om Bengt Nilsson

Började som naprapat i Stockholm 1992, jobbade parallellt med att utbilda andra. Till Ulricehamn år 2000, arbetade här från början tillsammans med naprapaten Dag Andersson. Ensamföretagare sedan november 2002. Kuriosa: Även utbildad målare, arbetade inom det yrket i 13 år.

Visa mer...