Kultur & nöje

Välbesökt jordkula behöver stöd för fortsatt verksamhet

Kultur & nöje Artikeln publicerades

Ett av de allra förnämsta besöksmålen i Ulricehamn är jordkulan i Nöre. Det sköts ideellt av byalaget. Nu behövs emellertid ett bidrag från kommunen.

Det är nu 25 år sedan byalaget i Nöre restaurerade den gamla förfallna jordkulan, belägen inne i den djupa skogen.

Den var till åtminstone 1885 bebodd av ”Valla-Johanna”. När kulan blev tom började den förfalla, och när byalaget 1983 bestämde sig för att rusta upp den var taket och de övre delarna av väggarna, som bestått av trä, helt borta.

Hur det såg ut då kan man läsa i ett informationsblad som finns inne i stugan. Av detta framgår att det som återstod av den gamla primitiva bostaden var ett fyrkantigt rum med väggar av löst lagda stenar, ingång med sidomurar av sten, jordgolv och rester av en eldstad i rummets ena hörn.

Bostadsutrymmet var delvis nedgrävt i en sluttning och de uppmurade stenväggarna hade på utsidan jord uppskottad till stenväggarnas höjd till uppemot en och en halv meter.

Stenväggarna av ohuggen gråsten var relativt väl bibehållna, men eftersom både björk och gran vuxit upp i stenväggarna hade viss förskjutning uppstått på ett par ställen.

Mycket att göra blev det för byalaget, och nu, efter 25 år, är jordkulan och dess omgivning en riktig pärla, för många det förnämsta i hela kommunen. Det är inte bara jordkulan i sig själv som är restaurerad, välkomnande och beboelig.

Det är det lilla extra, byalagets omtanke om besökarna, som värmer mest.

Man har byggt en vedbod strax intill jordkulan, och där finns gott om ved för den som besökare kulan och vill elda i den öppna eldstaden. Veden räcker också till att tända en grilleld i den grillplats som byalaget likaså gjort i ordning.

Byalaget arbetar helt ideellt och varje fastighet tar ansvar för jordkulan en vecka i taget, enligt ett årsvis uppgjort schema.

Det kostar emellertid en del att hålla byggnader och annat i skick, och intäkterna är högst begränsade. Det kan bli lite överskott vid samkväm och trivselkvällar och det kan bli lite i den sparbössa som finns väggen vid vedboden.

Nu tycker i alla fall byalaget att det kan vara motiverat att söka ett kommunalt bidrag för den fortsatta verksamheten.

Det är ganska många människor som letar sig fram till detta förträffliga besöksmål. Uppemot 1 500 personer varje år, att döma av gästboksanteckningarna.