Familj

Jörgen Wester: Varför blir det ljust just under advent?

Familj Artikeln publicerades

I morgon firar vi första ankomst, det vill säga första advent. Men vad är det och varför gör vi det? Nu ska vi reda ut begreppen, en gång för alla.

Advent kommer från latinets adventus, som betyder just ankomst. Tar man hela det latinska begreppet så ska det egentligen heta Adventus Domini som betyder herrens ankomst. Då begriper alla som någon gång ägnat tid i söndagsskolan att det är Jesu ankomst på juldagen som åsyftas. Första advent är också den religiösa helg som inleder kyrkoåret tillika första söndagen efter domsöndagen. Beroende på vilken dag julafton infaller kan också adventstiden bli olika lång. I år infaller första advent den 3 december vilket är den senaste dagen i spannet 27 november till just 3 december inom vilket första advent alltid infaller.

Att advent skulle ha något med väntan är en ganska vanlig företeelse, men så är alltså inte fallet. Förmodligen är det ljudlikheten i orden som fått menigheten att koppla samman advent med någon form av väntan.

Ljusstakarna med fyra ljus, där ett ljus tänds varje söndag fram till julafton, som i år infaller på en söndag, vilket gör att fjärde advent blir just på julafton, har också sin historia.

Som så många andra julseder kommer vårt adventsfirande ursprungligen från Tyskland. På 1870 talet togs adventsfirandet upp i Sverige. Från början, precis som i Tyskland, att man på söndagarna under adventstiden tände sju ljus, en för varje veckodag. Dessa placerades i en adventsgran som när julafton stod för dörren således bar upp 28 ljus. När det kring sekelskiftet blev vanligt med julgranar i de svenska hemmen förenklade man adventsljuständandet till att bli som i dag, en ljuständning varje söndag.

Att hänga upp adventsstjärnor i fönstren är en tradition som faktiskt inte är jättegammal. Till Sverige, från Tyskland så klart, kom seden inte förrän på 30-talet. Då med levande ljus i stjärnorna vilket måste ha varit en mardröm för dagens brandsäkerhetsivrare. I dag är Bethlehems ledstjärna, som företeelsen symboliserar, för de flesta synonymt med just en LED-stjärna.

För alla barn är adventskalendern en del av adventsfirandet. Tidsmässigt går dock inte den kalendern i fas med adventssöndagarna. Julkalendrarna börjar vi som bekant att öppna den 1 december varje år, oavsett när advent infaller, och den sista luckan slits girigt upp på julaftons morgon.

Under årets mörkaste del är också advent med ljuständning i både nya och gamla former, en anledning att blicka fram mot ljusare tider när vintermörkret efter jul ger vika för längre och ljusare dagar.

Och jag kan, slutligen, bara instämma med vad min tidigare kollega skrev i sin krönika i torsdagens tidning: ”November är slut, jag kommer inte att sakna dig”.

Så sant som det var skrivet.