Familj

Jörgen Wester: Upp på hästen igen svälj förtreten, GW

Familj Artikeln publicerades

Att som besserwisser bli skriven på näsan om att ha fel, det är inte lätt att förlika sig med. En i den raden är en av mina tv-favoriter Leif GW Persson. Den grymtande kriminologen med glasögonen i pannan vägrade dock att vika ner sig i fallet om masstopsningarna i Ulricehamn.

För några veckor sedan var han ganska tvärsäker på att de inledda topsningarna av unga män i Ulricehamn inte skulle leda till någon lösning av mordet i Sanatorieskogen.

När så blev fallet i och med att man fick en dna-träff på en ung man, som när sanningen blev för tung att bära tog sig själv av daga, vände den gode GW på problematiken och kritiserade istället spaningsledningens sätt att jobba.

Det är tufft att ligga på topp och speciellt att ha fel när man är självutnämnd super-Sherlock med rätta svar på det mesta i brottens värld.

Själv har jag svårt att förstå kritiken mot att plocka dna-prov av ett stort antal människor i samband med försöken att lösa ett svårt brott. Jag är snarare för ett landsomfattande, men skyddat, register där allas dna ligger samlade och klara att användas när polisen sliter med att hitta farliga brottslingar.

O ve och fasa, säger en del. Det kan komma att missbrukas och blir ytterligare ett steg mot Orwells dystopiska 1984.

Men vadå? I mångt och mycket är vi redan där. Så fort du öppnar din smartphone, betalar med ditt betalkort eller rör dig ute i affärskvarter, så vet storebror precis var du är och nästan även vad du gör. Det är den bistra verkligen. Precis som vid tidigare diskussioner kring vad FRA (försvarets radioanstalt) skulle ha rätt att lyssna på eller inte, så har jag svårt att se problemet för oss vanliga människor. Visst, går man hela tiden och funderar på hur övervakad man är och vem som eventuellt lyssnar på det man säger i sin mobil, så kanske det kan placera spöken i huvudet på den som drivs av konspiratoriska tankar.

Har man rent mjöl i påsen, och inga direkt stora hemligheter att dölja, vad har man då att frukta? Jag har svårt att inse det. I alla fall om det motsatta alternativet innebär att mördare och andra av samhällets fiender kan gå lösa, utan risk att bli avslöjade.

Utan dna-insatsen i Ulricehamn hade förmodligen mordet i skogen aldrig blivit löst. Förövaren hade, precis som det hittills olösta dubbelmordet i Linköping för ett antal år sedan, gått fri.

För oss, ganska vanliga samhällsmedborgare, med mindre fel och brister och som valt den smala vägen ser jag inte nämnda former av övervakning som något stort problem. Tvärtom ett sätt att motarbeta kriminalitet.

Så kom igen GW, upp på hästen igen och svälj förtreten. Även solen har sina fläckar.