Familj

Jörgen Wester – Dags för OS-ringar under TV-ögat igen

Familj

Igår startade vinter-OS i Pyeongchang i Sydkorea. Redan idag har Sverige sin första medaljchans i damernas skiathlon. Hur många metallmedaljonger di svenske lyckats få med sig hem vet vi först om fjorton dagar.

Min vinter-OS historia sträcker sig hela 62 år tillbaka i tiden. En tid då skidbyxorna fladdrade, stavarna var av bambu och en ilsken Sixten Jernberg var i sitt esse. På krönikans begränsade utrymme skall jag försöka friska upp det egna minnet och kanske även få er sportnördar att minnas tillbaka.

1956 - Cortina d ´ampezzo. (1 guld, 4 silver, 4 brons) Sixten Jernbergs femmilsguld och Sigge Ericsson skrinnarguld fick förstås stort utrymme i gamla Rekordmagasinet.

1960 - Squaw Valley (3-2-2). Minns väl Lima-Sixtens nya guld och ett då något kufiskt guld till okände Klas Lestander med ett Mausergevär på ryggen. Skidskyttet gjorde entré.

1964 - Innsbruck (3-3-1) Vår tids största vinterolympier, Sixten Jernberg, avslutade med två nya guld. Jonny Nilsson, han som höll huvudet högt över isovalen, vann 10.000 m

1968 - Grenoble (3-2-3) Vem har glömt Toini Gustafsson framfart som gav två guld? Det tredje, Johnny Höglins på 10.000 skridsko, har lika säkert lika många tappat bort.

1972 - Sapporo (1-1-2) Sven-Åke Lundbäck ordnade den enda guldbleckan.

1976 - Innsbruck (0-0-2) Huh så magert, Stenis (storslalom) och Benny Södergren (50 km) stod för hela medaljskörden.

1980 - Lake Placid (3-0-1) Wassbergs hundradelssekundvinst över Mieto är det som etsat sig fast. Och Stenmarks dubbla guld, förstås.

1984 - Sarajevo (4-2-2) Den svenska skiddominansen var just då lika stor som den norska är idag. Wassberg och Svan tog var sitt guld och ett i stafett. En viss Tomas Gustafsson inledde sin skrinnarkarriär med att ta guld på 5000 m.

1988 - Calgary (4-0-2) Dubbla guld till Tomas Gustafsson. Gunde Svan på femmilen och nytt stafettguld.

1992 - Albertville (1-0-3) Pillan ordnade enda svenska guldet.

1994 - Lillehammer (2-1-0) Vem har glömt Peter Forsbergs straff och Salos räddning. Inte jag. Pernilla Wiberg tog andra guldet.

1998 - Nagano (0-2-1). Ett magert svenskt OS utan guld.

2002 - Salt Lake City (0-2-5) Det som fastnat på näthinnan är Johan Mühleggs epo-stinna framfart som knäckte Per Elofsson.

2006 - Turin (7-2-5) Sprintguld i parti och minut, hockeyguld, Anja Pärson revansch, skidskytteguld (AKO) och guldiga curlingdamer. Bästa svenska vinter-OS hittills.

2010 Vancouver (5-2-4) Kalla, Hellner, stafettkillarna, en dansande Ferry och lag Norberg igen. Men mest minns man kanske Anja Pärsson vådliga krasch. Som en fågel Fenix reste hon sig, i sanning blågul, och tog brons dagen efter.

2014 Sotji (2-7-6) Mest minns man stafettgulden av totalt hela 15 medaljer – och den dåliga ryska eftersmaken fyra år senare.