Debatt

Hur klarar kommunen den höga belåningen?

En kraftig ökad kommunal upplåning oroar Sverigedemokraterna, som ställer frågan vad som händer när lågkonjunkturen kommer.
Foto:Fredrik Sandberg/TT
En kraftig ökad kommunal upplåning oroar Sverigedemokraterna, som ställer frågan vad som händer när lågkonjunkturen kommer.

Kommunen satsar på ett lånekalas av sällan skådat slag för att i högkonjunktur finansiera investeringar, vilket gör att kommunen möter en prognostiserad lågkonjunktur med 789 miljoner i lån. Det skriver Sverigedemkraternas fullmäktigeledamöter.

Vid budgetförhandlingarna i november presenterade den styrande majoriteten en budget som var milt sagt anmärkningsvärd. Som vanligt presenterades de satsningar majoriteten vill göra under valåret 2018.

Alla partier i fullmäktige delar givetvis inte samma ideologi och därför skiljer sig budgetarnas prioriteringar åt, så vad var det då som var anmärkningsvärt? Jo, att Ulricehamns kommunalråd inte verkade känna till de siffror som presenterades i den egna budgeten.

När Sverigedemokraterna ställde två direkta frågor om siffrorna i budgeten, såg kommunalråden ut som frågetecken och först efter en stunds konfererande med förvaltningen ansåg man sig ha tillräcklig kännedom för att svara på en av frågorna. Detta reser frågetecken!

Borde inte kommunalråden känna till sin egen budget, det viktigaste dokumentet på hela året, och veta vilka siffrorna är och varför de ser ut som de gör?

Den budget som nu klubbades innebär att vid 2020 kommer kommunens lån att uppgå till 739 miljoner kronor och då är inte inräknat de ytterligare 50 miljoner som behövs för att färdigställa investeringarna till och med 2020.

Med andra ord presenterade majoriteten en budget där man, i egenskap av majoritet, påstår sig vilja utföra alla investeringar man beslutar om, men i sin finansiering har räknat bort 50 miljoner, vilket i sin tur gör att belåningen istället slutar på 789 miljoner år 2020.

Denna summa kan jämföras med vad det kostar att driva runt kommunen – 1 433 miljoner. År 2020 kommer våra lån enligt beräkning alltså motsvara 55 procent av vad det kostar att driva runt kommunens verksamheter.

Om investeringarna sker enligt plan, kommer kommunens lån under perioden 2015-2020 att ha vuxit från 489 till 789 miljoner kronor – en ökning med 61 procent, under högkonjunktur. Vad händer med kommunens räntebetalningar när lånevillkoren ändras? Jo, omprioriteringar i driftbudgeten för att betala dessa finansiella kostnader.

Intressant är också att när vi påpekade att kassaflödet från investeringsverksamheten visar att kommunen kommer göra ospecificerade transaktioner för 14,1 miljoner under 2018 och 2019, hade ingen av våra kommunalråd en aning om siffrorna. Som exempel visade siffrorna att våra investeringar summerade till 157,8 miljoner kronor 2019, men kassaflödet visade transfereringar på 170 miljoner.

Vet kommunens invånare om att den politiska majoriteten har beslutat anta en budget där siffrorna visar att 14,1 miljoner från investeringsverksamheten försvinner spårlöst under 2018–2019? Till vad går dessa pengar, vilka investeringar är det majoriteten avser göra utan att berätta om det?

I dagsläget satsar kommunen på ett lånekalas av sällan skådat slag för att i högkonjunktur finansiera investeringar, vilket gör att kommunen möter en prognostiserad lågkonjunktur med 789 miljoner i lån. Vad ska majoriteten göra när lågkonjunkturen slår in? Ska vi belåna oss i dubbelt så hög grad? Vad gör vi när räntorna stiger?

Men framför allt – är det kommunalråden som styr kommunen eller är det tjänstemännen som styr kommunalråden?