fredag 30 juli 2010
fredag 30 juli 2010
Webbkrönika 2009-10-28
Att gå ned på stan kan vara det ultimata uttrycket för frihet. Att göra det i t-shirt och med en stor läsk i näven är för en ung tonårskille en vardagsrevolt i det lilla.
Det här handlar om killar på högstadiet. Om frihet och finnar, stök och sliskiga drycker.
Min egen högstadietid minns jag inte mycket av. Kanske har jag förträngt den. Inte för att den var dålig. Mer för att det mest var förvirrande att irra omkring någonstans mellan lekplatsen och vuxenvärlden.
Kanske är det förvirring som leder högstadiekillarna i Ulricehamn ned på stan. För dit går de.
Från Stenbocksskolan traskar de, eller snarare släpar de sig, i klungor ned mot Storgatan.
Inte för att de måste. Inte för att de vill. Mest för att det är möjligt.
Efter låg- och mellanstadietiden med styrda rastaktiviteter och förbud att lämna skolgården öppnar sig en ocean av frihet den dagen eleven kliver in på Stenbocksskolan. Det närmast mytiskt laddade ordet håltimma blir äntligen en realitet. På håltimmarna finns det en plats som drar - stan.
Killarna i klungorna har sällan jacka på sig. Även om det är vinter. Det är kallt och jävligt. Huden knottrar sig och tänderna hackar. De skippar inte jackan av någon speciell anledning.
Mest för att de kan. Mest för att det är möjligt.
På stan i Ulricehamn finns det ju inte så mycket att göra en tisdag mellan 10 och 11. Klungan drar sig därför mot ICA och alla köper en stor flaska dricka. 1,5 liter ska det vara.
Inte för att det är speciellt gott. Inte för att de är speciellt törstiga. Mest för att det är möjligt.
Att dessutom bröla så det ekar mellan husen på Storgatan hör till. Och att svära lite.
Ju mer jag tänker på beteendet desto mer förstår jag att jag förträngt min egen tid som ung tonårsgrabb.
Inte för att jag vill. Mest för att det är möjligt.
Vad tjejerna gör under tiden har jag inte en aning om.
________________________________________________________________________
Under strecket
Maj Andersson i Ulricehamn som porträtterades i UT i tisdags är 85 år gammal. Hon är nästan döv och nästan blind. Hennes nya stora intresse är släktforskning. Allt är möjligt om bara viljan finns.
På tal om ung kille i skola så blev jag smärtsamt påmind om den tiden i tisdags kväll. En stenhård squashboll rakt på ryggraden fick mig att minnas en sysselsättning vi kallade ”nassepingis”. Förekommer sådant fortfarande?
Nästan 50 000 sidvisningar på ut.se förra veckan. Bland annat luciorna har eldat på besöksfrekvensen. Känslan är att årets luciauppsättning är en av de sångstarkaste någonsin. Lyssna på dem om du missat det.
Henrik Erickson
henrik.erickson@ut.se
Telefon: 0321-262 31
haha den har du fan lyckats med :D
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (22 ST.)
ANNONSERA
© Ulricehamns Tidning. Allt material på UT.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
